Är all media och majoriteten i riksdagen verkligen så här bakom flötet? Har chefredaktörer och partiledare inte ens klarat högstadiets matte? Vad pågår – när till och med borgerliga partier omfamnar planekonomi för klimatets skull? Varför väljer de att framstå som ofrivilliga statister i en parodi?

Sveriges årliga CO₂-utsläpp: ca 44,4 miljoner ton. Globala utsläpp: ca 38 miljarder ton. Sveriges andel: 0,12%. Inte 1% – utan drygt en promille! Det betyder – enligt IPCC:s egna modeller – att Sveriges påverkan på global medeltemperatur är försumbar. Alltså: inte ens mätbar. Men ändå: ”Vi måste nå klimatmålen!” Som om jordens öde hänger på svensk Net Zero.

För klimatsekten (MP, Camilla Kvartoft och de övriga i public service) spelar proportioner ingen roll. Fakta väger lätt – bara agendan styr. Och ingen vågar ifrågasätta. Fem myror är fler än fyra elefanter? Tydligen inte längre.

Och Tidöregeringen då? I stället för att säga ifrån, kallas ansvarig minister till utskottsförhör – för att Sverige ”missat klimatmålen”. Patetiskt. Som om det vore världens undergång. Basil i Fawlty Towers hade varit grön av avund.

Exempel på klimatmagi: Stockholm Exergi och CCS

De vill fånga in 800 000 ton CO₂ med CCS-teknik. Alltså 1,8% av Sveriges totala utsläpp som är 0,1% av de globala. Till en kostnad av 20 miljarder kronor! Hallå! Proportioner någon?

Skulle vi fånga in alla Sveriges utsläpp (44,4 miljoner ton) till samma pris: 1 110 miljarder kronor. Ingen höjer ens på ögonbrynen. Ingen politiker förstår ens den grundläggande termen för att kunna fatta ett vettigt beslut: cost/benefit. Det är både vårdslöst och ansvarslöst.

Nästa planekonomiska tricks: ETS2 och dyrare bränsle

ETS (Emission Trading System) är ett (planekonomiskt) styrmedel, en skatt på utsläpp av CO2. 2022 drog ETS skatten in drygt EUR 38 miljarder (!) till medlemsländerna. Och nu ska skatten omfatta än fler områden. Från 2027 införs ETS2 – ett nytt EU-styrsystem för utsläpp från transporter och bostäder. CO₂-priset (73 euro/ton) innebär +2,50 kr per liter bensin/diesel i Sverige – alltså ca +14 % på drivmedel. ”Vi har råd, vi är ett rikt land…”. Men faller som en gråsten i de flesta ranking.

Bara symbolpolitik. Inget klimatvärde. Inget cost/benefit.

Räkneexempel: Sverige använde 7,82 miljarder liter bensin/diesel (2020). Med 2,50 kr/l → 19,55 miljarder kr extra till staten – i ett land som står för en promille av de globala utsläppen. (Men, EU säger ju att vi måste införa dessa… Jaha. Jaså…). Man kunde stänga hela Sverige – utan mätbar klimatpåverkan. Hallå!? Proportioner någon?

EU:s långt gånga självskadebeteende

Snart är det bara EU (6–7 % av utsläppen) och Sverige som bestämt att fortsätta ända in i kaklet. Oavsett konsekvenser på ekonomi och samhälle.

”Det måste bara gå – till vilket pris som helst!” Och vad är resultatet hitintills?

• Osäkra elleveranser, volatila elpriser samt extremt höga system/nät-kostnader
• Låg tillväxt
• Hög arbetslöshet
• Minskad konkurrenskraft
• Sämre köpkraft
• Mer social oro
• Dystrare framtidsutsikter. Inga feeling good feelings.
• I det mest extrema landet Tyskland, efter SPD med Scholz och Die Grüne med sagoboksförfattaren Habeck, så håller landet på att implodera. Tysk industri står på ruinens brant. Vilket har lett till att Merz (CDU/CSU) kräver en extrem make over av EU:s verklighetsfrämmande klimatpolitik. Vågar Sverige att göra detsamma? Troligtvis inte, så länge som public service får fortsätta att härja fritt och vara analfabeter på proportioner, cost/benefit, samt att inte förstå att handling ger konsekvens.

Mitt råd till Tidöregeringen: Sluta spela enligt klimatsektens manus. Ha en egen agenda. Presentera fakta och cost/benefit. Börja ifrågasätta. Klarar ni det?

Lars Källholm,
Samhällsdebattör