
Små kommuner lägger miljonbelopp på att utbilda unga som sedan flyttar därifrån. Dessa kommuner får aldrig tillbaka sin investering, eftersom de utflyttade betalar skatt i de kommuner de flyttar till. Nationalekonomen John Gustavsson anser att de drabbade kommunerna måste kompenseras.
Att Sverige har flera kommuner som sakta men säkert avfolkas är sedan länge känt. Trots att Sveriges befolkning på senare år ökat snabbt, så har befolkningen i hela 97 av landets 290 kommuner faktiskt minskat under de senaste tre åren. Unga flyttar från mindre orter, i synnerhet i glesbygden, och söker istället lyckan i landets större städer.
Att utbilda ett barn från förskolan tills han eller hon gått ut gymnasiet kostar runt två miljoner, pengar som barnets hemkommun måste stå för eftersom denna verksamhet är kommunal. De som flyttar efter gymnasiet kommer aldrig att betala tillbaka denna ”utbildningsnota” eftersom kommunalskatten ju betalas till den kommun man bor i, oavsett var man ursprungligen kom ifrån. Detta är stora belopp som fattiga kommuner aldrig ser röken av igen.
Läs även: Fler söker sig till högre utbildning – rekordsiffror på flera håll i landet
Nationalekonomer har sedan länge känt till att kompetensflykt, utvandring av högutbildade från fattiga till rika länder, minskar incitamenten för fattiga länder att investera i utbildning. Varför spendera pengar på att bygga skolor, universitet och dela ut stipendier när alla som utbildar sig ändå i slutändan flyttar utomlands? Kommuner har givetvis en lagstadgad skyldighet att erbjuda utbildning åt sina barn, men det är ändå rimligt att tänka sig att ”utvandringen” från mindre till större kommuner kan påverka hur mycket och var kommuner satsar resurser inom skolan.
Läs även: Debatt: Biometriska data kan rädda välfärdssystemet
Vad är lösningen? Enklast i min mening vore att låta kommunalskatten gå till varje persons hemkommun till dess att ”skulden” är betald: Om din hemkommun spenderade två miljoner på din utbildning, så bör de första två miljonerna du betalar i kommunalskatt gå till din hemkommun. Detta innebär inte att du ska behöva betala en högre kommunalskatt, utan bara att pengarna du betalar in går till den kommun som betalade för din utbildning. Om du har en genomsnittlig inkomst skulle det innebära att den kommunalskatt du betalar de första cirka 17 åren av ditt yrkesliv går till din hemkommun.
Läs även: SKR bygger kontor för miljardbelopp – kommunerna går på knäna
Givetvis går det inte att veta exakt hur mycket din hemkommun spenderade just på dig, men det går att räkna ut hur mycket din kommun spenderade per elev under de år som du växte upp och gick i skolan, och utifrån det beräkna hur mycket du är ”skyldig” kommunen. Kommuner som satsar mer på utbildning kompenseras också på så vis mer.
I takt med att det snabba åldrandet av Sveriges befolkning drastiskt krymper skattebasen och ökar utgifterna i synnerhet för just de kommuner där genomsnittsåldern redan är hög och utflyttningen av unga pågått i decennier, så kommer detta att bli en ren förutsättning för att dessa kommuner ska kunna överleva och kunna fortsätta utbilda framtida generationer och upprätthålla en acceptabel nivå på samhällsservicen. I en tid av ständigt ökande polarisering mellan stad och land vore detta en rent ut sagt livsviktig rättvisereform.
John Gustavsson
Filosofie doktor i nationalekonomi, konservativ debattör och f.d. politisk rådgivare i Europaparlamentet
-----
Vill du publicera dig på Bulletin Debatt? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu