Facebook noscript imageDebatt: Biometriska data kan rädda välfärdssystemet
Debatt
Debatt: Biometriska data kan rädda välfärdssystemet
Camilla Grepe förordar biometriska data av den typ som används i pass. Foto: Oregon Department of Transportation (CC BY 2.0)/Privat
Camilla Grepe förordar biometriska data av den typ som används i pass. Foto: Oregon Department of Transportation (CC BY 2.0)/Privat

Välfärdssystemet läcker som ett såll på grund av fusk och multipla identiteter via samordningsnummer. På sikt är detta ett hot mot de skattefinansierade trygghetssystemen. Att koppla personlig identitet till biometriska data kan vara lösningen, menar debattören Camilla Grepe.

En gång i tiden var Sverige världsmästare i folkbokföring, statistik och samhällsplanering. Men det var då det. Nu hörs dock krav på en återgång till ordning och reda, inte bara i ord utan i handling, men då är det viktigt att förslagen är relevanta.

Till de helt irrelevanta hör Moderaternas förslag om folkräkning, vilket röstades ner i riksdagen i höstas. Det var helt rätt. Förslaget var nämligen uselt. Moderaterna visade tydligt att de inte förstått vidden av problemet och kunde därför inte heller presentera en fungerande lösning.

Redan i förslagets inledning spårade det ur, när man först konstaterade att ett okänt antal personer vistas illegalt i landet för att därefter citera Skatteverkets uppgift att cirka 200 000 personer kan antas vara skrivna på fel adresser.

Läs även: Nima Sanandaji: Bidragsfusket måste stävjas och skatterna sänkas

Men det första problemet, alla de som är i Sverige illegalt, löser man inte med en folkräkning utan med inre utlänningskontroll, REVA och utvisning, för de ska inte in i folkbokföringen. Det är i den gruppen man hittar boende på madrasser i överfulla lägenheter. Socialen, störningsjourer och polisen vet var de finns, men det saknas ofta resurser för förvar och utvisning.

Det andra problemet, att en person kan vara skriven på fel adress, framhålls som det stora problemet som nu ska åtgärdas. En felaktig folkbokföringsadress kan bero på allt från slarv, skenseparationer och bidragsfusk, till att vara brevlådeadress för personer som bor utomlands eller kanske inte ens existerar. Så kallade multipla identiteter i det senare fallet.

Lägenheter där hundratals personer skrivit sig, men inte bor i, måste väcka frågan var alla dessa personer befinner sig rent fysiskt? De kan ju knappast bo under en gran i skogen? Det är här samordningsnummer och multipla identiteter kommer in i bilden. Två begrepp som Moderaterna inte ens nämner i sitt förslag.

SOU 2017:37, om kriminalitet mot välfärdssystemen, ligger på regeringens hemsida och beskriver hur samordningsnummer och multipla identiteter orsakat dagens problem. Men hur många politiker har ens orkat läsa denna faktaspäckade tegelsten till utredning på 654 sidor?

Läs även: Flera fall av coronafusk mot svenska myndigheter

När välfärdssystemet läcker som ett såll är det i många fall till just dessa samordningsnummer och multipla identiteter som bidrag betalats ut. Många bor inte ens i Sverige, men kan ändå vara anställda i bluffverksamheter med lönebidrag och har därmed blivit en omhuldad pinne i statistiken över invandrare med sysselsättning. Ska man knacka dörr till en sådan lägenhet hittar man möjligen en hög med post på hallmattan, men inga fysiska individer.

Moderaternas förslag var därmed närmast homeopatiskt i sin brist på verksam substans. De insåg inte heller att individer med dessa multipla identiteter, med deras förslag, enkelt kan verifiera sin existens i samtliga identiteter. Vad har man då uppnått, annat än en ännu större skada, om uppgifterna förs in i folkbokföringsregistret?

Lösningen på problemet med en havererad folkbokföring, där man saknar säkra uppgifter om vilka individer som befinner sig i landet, är den etablerade process som kopplar varje fysisk individ till en unik identitet. Detta gör man rutinmässigt med biometriska data när man skapar ett pass: Med fotografier och fingeravtryck. Svenska medborgare med pass har redan genomgått den här processen. Alltså faller alla argument om att registrering av biometriska data är integritetskränkande.

Det finns redan en väl fungerande infrastruktur för att koppla varje fysisk individ till endast en identitet på landets polisstationer. Kapaciteten kan dessutom enkelt utökas med öppettider på kvällar och helger. Förslagsvis är det i gruppen nyanlända man börjar för där finns det ett stort antal identiteter för personer som lever på bidrag. Incitamentet för att infinna sig till en biometrisk registrering skulle kunna vara att det häver en tillfällig spärr på kommande bidragsutbetalningar.

I takt med att nya biometriska data registreras, samkörs de mot tidigare registrerade och det blir då omöjligt att utnyttja övriga multipla identiteter. Alla utbetalningar i dessa spärras.

Läs även: Åberg: Svartmålningen av Sverige har flyttat in hos regeringen

Poängen med det här tillvägagångssättet är att endast biometriska data ger underlag för en kvalitetssäkrad, databaserad folkbokföring. Då behövs inte någon ”ny folkräkning”, oavsett om man tänker använda blanketter eller knacka dörr. En kontroll av folkbokföringsadress gör man på plats, vid misstanke om fusk.

Det här är ett billigt och effektivt sätt att få kontroll över folkbokföringen. Alla behöver inte registreras samtidigt, utan processen får ta den tid som krävs och den drivs framåt av individernas egna incitament. Reformen kan dessutom presenteras som ett erbjudande om att alla ska få tillgång till samma säkra id-handlingar som svenska medborgares pass.

En registrering av samtliga invånare med biometriska data blir dessutom självfinansierande då svinnet ur välfärdssystemet beräknas bli 275 miljarder mellan åren 2018 till 2030 (SVT 11/12 2019).

Ytterst handlar förslaget om att rädda det skattefinansierade välfärdssystemet.

Camilla Grepe
Utlandssvensk