Medborgerlig Samling uppskattar ansatsen i Tidöavtalets energiskrivningar. När regeringen nu äntligen lanserar ett förslag med ändringar av åtminstone de mest hämmande lagarna för ny kärnkraft är det lika välkommet som nödvändigt. Men det måste bli verkstad också. Vi vill sedan tidigare se ett permanent avskaffande av elskatten; det finns inget rationellt skäl att ha skatt på el, likt tobak och alkohol. Mot den bakgrunden är det olycksbådande tondövt att den nya regeringen ändå väljer att indexuppräkna elskatten och öka på inflationen.

Läs även: Nytt elstöd till hela Sverige

De gröna stålprojekten i norr vet inte varifrån den absurda mängden el ska komma. Vi hade istället för de hundratals miljarder staten ändå väljer att skyffla in i dessa projekt velat se en beställning från snabbast tänkbara leverantör av ett halvdussin reaktorblock. Se dessutom till att Strålsäkerhetsmyndigheten är tillräckligt bemannad för att skyndsamt hantera ansökningar.

Kör de oljekraftverk vi har, kan Stenungsundverket fås i driftbart skick är det utmärkt. Öka effekten i de kärnreaktorer där det går. Tillåt utnyttjande av spillvärmen från kylvattnet. Öka elproduktionen med kraftvärme. I läget vi har är inte det största problemet att (dessutom med rökgasrening) elda sopor med plastinnehåll utan att människor, framför allt äldre, riskerar frysa ihjäl. En självklar prioritering kan tyckas men jag utesluter inte möjligheten av politiska grupperingar – även i riksdagen – som gör en annan.

Avregleringen av elmarknaden 1996 och elprissättningen beskrivs ofta som djävulens påfund. En populär men inkorrekt beskrivning är att den dyraste kilowattimmen sätter priset. I grunden är det en fråga om tillgång och efterfrågan och i extrema marknadssituationer blir priset därefter.

Dagen före-auktionen på elbörsen Nord Pool är en variant på aktiemarknadens öppningsauktion: Säljare och köpare lägger bud som matchas till ett gemensamt pris, clearingpriset. Detta beräknas genom att maximera skillnaden mellan detta clearingpris och köp- och säljordernas limitpriser (den gräns man var beredd att sträcka sig till prismässigt) för alla exekverade ordrar. Detta görs per elområde. I grunden en robust ordning då alla aktörer vet hur mycket de fått på sitt bord och till vilket pris. Brister och överskott täcks eller görs av med på intradagsmarknaden. Beräkningen är oerhört komplex och tar hänsyn till överföringskapaciteter mellan elområden men det är lätt att inse att områden med lite produktion och stor efterfrågan får ett högt pris.

Med det sagt så kan i en perfekt storm – här grundad på toxisk energipolitik hög på gröna drömmar – vilken marknadsmodell som helst få orimliga konsekvenser. Vi avvaktar med intresse EU-kommissionens förslag till modifiering av prissättningsmodellen. Det finns även idéer från övriga branschaktörer som är värda titta på. Det finns alltså en stor förbättringspotential.

Gökungen är de så kallade flaskhalsavgifterna som inte är en egentlig avgift utan en intäkt som tillfaller den som flyttar energi från ett billigt område till ett dyrt och är en konsekvens av hur prissättningen fungerar. I Sverige tillfaller dessa pengar Svenska Kraftnät. Flaskhalsavgifter, eller kapacitetsintäkter, uppstår även mellan Sveriges elområden. I takt med de kraftigt accelererande prisskillnaderna mellan elområden har kapacitetsintäkterna ökat mångfalt. För 2023 uppskattas beloppet till 70 miljarder.

Att vi sedan 2011 har fyra elområden i Sverige är ytterst en konsekvens av Barsebäcks avveckling. Denna ledde till effektbrist i Sydsverige varför exporten till framför allt Danmark begränsades. Danskarna härsknade till och anmälde förfarandet till EU som gav Danmark rätt. Den överarbetade lösningen blev indelningen av Sverige i fyra områden: Den el som inte fanns längre blev åtminstone dyr.

Läs även: Skogkär: Tagna på sängen av en elpriskris alla kunde förutse

Den elstödslösning regeringen presenterat handlar om att återföra 55 miljarder av årets kapacitetsavgifter till kunderna. När nu svenska elkunder på detta sätt crowdfundat ett par reaktorblock vore det bästa att sätta spaden i backen och bygga planerbar elproduktion i södra Sverige. Vi vill utreda om det går att göra pengarna tillgängliga för det, något som faktiskt täcks av syftet med avgifterna: Att bygga bort dess orsaker.

Det finns stora problem med att subventionera en bristvara eftersom subventioner inte löser det grundläggande problemet med att en vara inte finns där den behövs när den behövs. Stöd kan ändå vara befogat i den extrema situation vi har nu som ytterst handlar om att rädda liv. Av yttersta vikt är att det inte blir ett permanent inslag i det bidragsindustriella komplexet med en ton av omfördelningsambitioner. Det måste vara precist och avgränsat.

Vi stödjer initiativ att se över elområdesindelningen. Priseffekten med bara två områden, ett nordligt och ett sydligt, skulle sannolikt bli högst mätbar.

Prissättningen på Nord Pools dagen före-auktioner är inte linjär. En något minskad efterfrågan kan få väsentlig inverkan på priset. Det kan löna sig att spara el utifrån högst egennyttiga ändamål. Inte för att det skulle vara moraliskt högtstående i sig även om det är så det torgförs i förnumstiga pekpinnar i media och av godhetsproffs.

Joachim Albacke
Energipolitisk talesperson för Medborgerlig Samling

Läs även: Hushållen kan få vänta länge på elstöd