Att hushåll och företag skulle behöva elstöd även denna vinter stod klart redan för ett år sedan. Och ändå finns det fortfarande inget sådant stöd på plats. Det är på sitt sätt något av en politisk prestation.
Det kan vid det här laget inte ha undgått någon att regeringen Kristersson underskattat svårigheterna att få till ett högkostnadsskydd för hushåll och företag. Och underskattat dem grovt.
Är det kanske dags för regeringen att fatta Magdalena Anderssons (S) knutna näve och införa den el- och gasräkningsakut Socialdemokraterna så gärna vill se?
“Om vi vinner valet och bildar en ny regering, så kommer vi se till att högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna, finns på plats den 1 november. Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul. Det är ett vallöfte.”
Så lät det från den blivande statsministern ett par veckor före valet. Ett uttalande han, den övriga regeringen och Sverigedemokraterna nu får sig kastat i ansiktet dagligen. Och det välförtjänt.
Stödet till hushållen kommer – förhoppningsvis – att betalas ut i februari. Företagen får däremot fortsätta att sväva i ovisshet. Hur länge är – ovisst.
På torsdagen tvingades energiminister Ebba Busch (KD) meddela att det förslag som tagits fram av Svenska Kraftnät och därefter behandlats av Energimarknadsinspektionen, enligt regeringens bedömning skulle kollidera med EU:s regler om statsstöd.
Vad som hände var att Energimarknadsinspektionen justerade Svenska Kraftnäts förslag så att det inte skulle bryta mot EU:s så kallade krisinterventionsförordning. Men följden av dessa ändringar blev att stödet i stället kom att kollidera med EU:s statsstödsregler. Men det var liksom inte Energimarknadsinspektionens bord.
“Vi bedömer aldrig enligt statsstödsreglerna”, löd förklaringen från den ställföreträdande generaldirektören Therése Hindman Persson.
Guds vägar är kanske outgrundliga, i alla fall sägs det så i Bibeln, men i jämförelse med byråkratins irrgångar framstår de som en snitslad bana.
Så nu måste Svenska Kraftnät ta fram ett omarbetat förslag som sedan lämnas in som en ny ansökan till Energimarknadsinspektionen, som därefter lämnas till regeringen, som därefter tar fram en förordning och därefter kan företagen börja ansöka hos Energimyndigheten om stöd.
Hur lång tid processen kommer att ta denna andra gång vågade Busch inte sia om på torsdagens pressträff. Regeringens aktier hos näringslivet stärktes inte direkt av detta icke-besked.
“Att två dagar före jul få beskedet att det ännu inte finns något besked, det är bedrövligt”, kommenterade Johan Grip, chefekonom på Företagarna.
Läs även: Skogkär: Den som vill vinna valet måste lindra elprischocken
Regeringens stödschabbel blev en välkommen och förtida julklapp för oppositionen. Socialdemokraterna gormar och går an. Svensk politiks bästa baksätesförare, Annie Lööf (C) och Martin Ådahl (C), utgjuter sig i vanlig ordning över bristen på ledarskap och handlingskraft.
Socialdemokraterna försöker via ett utskottsinitiativ i riksdagen pracka på regeringen en elräkningsakut som ska göra det möjligt för enskilda och företag att skjuta upp sina elräkningar till dess att elstödet är på plats. Det kan låta som en både rimlig och enkel åtgärd. Men att få anstånd eller kunna dela upp fakturan är möjligheter elbolagen redan erbjuder kunder som har svårt att betala. Vad det skulle tjäna till att utöver detta införa en statlig betalningsakut som blir ett mellanled mellan kund och elleverantör är oklart.
Elpriskrisen har pågått i över ett år. Det borde vid det här laget inte finnas något akut med den. Den 24 februari utfärdade regeringen Andersson (S) en förordning om elpriskompensation för perioden december–februari den vintern. Att det skulle komma ännu minst en vinter med skyhöga elpriser stod klart redan då.
Och ändå står vi här, som tagna på sängen på nytt. Och med ett stöd som kommer först i efterhand – för företagens del vet ännu ingen hur långt i efterhand. Det är ett underbetyg åt fler än den nuvarande regeringen. Mest är det ett underbetyg åt Socialdemokraterna som hade regeringsmakten och möjligheten att verkligen få ett högkostnadsskydd på plats i tid.
Regeringen Kristersson ärvde problemet och upplägget för lösningen – högkostnadskyddet så som det nu utformats – från den föregående regeringen. Och hade Magdalena Andersson vunnit valet hade det i dag varit hon som suttit med tomteskägget i brevlådan och inte Ebba Busch.
Så när allt kommer omkring var Tidöpartiernas stora misstag kanske inte att de underskattade svårigheterna att få ett högkostnadsskydd på plats. Det stora misstaget var att de litade på att Socialdemokraterna hade hittat en fungerande lösning som snabbt kunde rullas ut.
Läs även: Hjort: Energikrisen visar att du är ansvarig för din egen trygghet