Vill Socialdemokraterna bygga hyresrätter för ointegrerade nyanlända i socioekonomiskt starka områden? Den frågan vill S inte längre svara på. Men alla som förmår lägga pusslet förstår att med S-politik är det just i subventionerade hyresrätter i hittills trygga villaområden som de kommer hamna.

Inte ens S kan längre ignorera den misslyckade integrationen. Men deras blandningspolitik har visat sig så impopulär att de nu försöker dölja vad den faktiskt innebär. Dock talar uttalanden så som ”samhället kommer behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett” och ”jag är beredd att göra vad fan som helst” sitt tydliga språk.

S har inte bara presenterat en ny hårdför blandningspolitik utan även ändrat retoriken. Från Magdalena Anderssons upprördhet kring ”Somalitowns” och Anders Ygemans konstaterande att andelen personer med utomnordiskt ursprung per område inte bör överstiga 50 procent, pratar man nu i stället om ”låginkomsttagare”. Men det är endast nyspråk för den etniskt importerade underklassen från främmande utomeuropeiska kulturer som inte klarat, eller velat, bli en del av det svenska samhället.

Enligt S ska integrationen nu lösas genom att blanda folket i boendemiljö och skolor. ”En mix av upplåtelseformer i varje område” ska finnas. Nya statliga mottagarcenter för asylsökande ska etableras ”i hela landet”. Men om alla bostadsområden ska blandas, var ska den flytta som inte önskar bo i en mångkulturell kontext?

Vidare ska allmännyttan stärkas, det ska bli en moderniserad förköpslag av strategisk mark och markanvisningar ska användas som instrument för blandad bebyggelse. Bostäder ska bli billigare genom kommunala hyresgarantier, subventionerade markpriser och permanent förstärkta bostadsbidrag. Privata hyresvärdar ska tvingas sänka inkomstkraven så att nyanlända ska kunna bo överallt.

Kriminalitet, hederskultur och gängskjutningar ska alltså bres ut över hela landet. Även de sista trygga områdena ska få sin beskärda del av problemen som massinvandringen skapat. Nyanlända som inte anpassat sig till Sverige ska belönas med en gräddfil till bättre områden samtidigt som de som arbetat hårt inte bara blir omsprungna, utan även påtvingas en roll som ofrivilliga integrationsverktyg.

Vidare ska vanliga människors möjlighet att skapa trygghet för sina barn begränsas även i förskola och skola. Valfriheten ska avskaffas och skolplikten sänkas till tre års ålder – för alla barn. Alla klassrum ska ha nyanlända elever och dessa bör även bjudas hem på barnkalasen. Alla svenskar ska därutöver se till att minst var femte vän är invandrare. Notera att inga krav ställs på att de med utländsk bakgrund ska skaffa sig svenska vänner.

När vi inom högern talar om tvångsblandning så menas inte att S bokstavligen skulle tvinga villaägare på Lidingö att flytta till Rinkeby, utan att var och en kommer få ointegrerade grannar inpå husknuten och språkligt svaga klasskamrater i skolan.

Magdalena Andersson kommer knappast lyssna om Lidingö skulle meddela att vi inte är intresserade av att bli en smältdegel för världens alla konflikter och mängder av sociala problem, utan precis som alla andra kommuner kommer vi tvingas genomföra politiken.

Det är inte första gången som rikspolitiker kör över kommunerna. Genom anvisningslagen blev kommuner anvisade betydligt fler nyanlända än vad man hade kapacitet att integrera. Skatteutjämningssystemet gör det lätt för staten att utkräva en straffavgift på flera hundra miljoner kronor per år om blandningspolitiken inte genomförs. Staten kan också ta kontroll över plan- och bygglagen för att styra upp vad som ska byggas. Lokala vägval kommer inte längre ha betydelse. Det kommunala självstyret kommer i praktiken att upphöra och alla kommuner kommer tvingas bli som Malmö.

Socialdemokratin handlar i grunden om att greppa ännu större makt över medborgarnas liv. Skatterna ska höjas och valfriheten ska bort. Staten ska styra var människor ska bo, var barnen ska gå i skola och vilka vi möter i vår vardag. Den enskilda individen ska berövas alla möjligheter att söka sig bort från mångkultur. Men ett fritt samhälle kräver fria människor som får fatta sina egna beslut. Att arbeta och anstränga sig måste ge möjlighet att själv få välja hur man vill bo och i vilket område.

S grundanalys går ut på att kultur och värderingar bygger på materiella förutsättningar. Svenskheten ska komma automatiskt i takt med god materiell standard och bättre inkomst. Men med den logiken skulle Fadime Sahindals far, som hade ett bra arbete och handlade med aktier, aldrig ha skjutit henne i huvudet. Saudiarabien, ett av världens rikaste länder, skulle redan vara svenskt.

Kultur är något mer än materiell standard. Den präglar hela vårt förhållningssätt till samhället och berör de stora frågorna i livet och vardagen så som religionens ställning i samhället, jämställdhet mellan könen, friheten att själv få välja sin partner, individens frihet och självbestämmande, synen på homosexualitet, yttrandefrihet, klädsel – ja allt i vår tillvaro. Det är inte marken eller byggnaderna i utanförskapsområdena som skapat segregationen, utan värderingar från Afrika och Mellanöstern med tusenåriga rötter. Att tro att medelsvensson ska kunna lösa den nöten genom att blanda sig är att lägga en orimlig börda på folket.

Det svenska folket har ingen skyldighet att integrera sig i ett mångkulturellt samhälle. Det är inte våra barns uppgift att försöka laga den samhällsgemenskap som slagits sönder. Ansvaret faller på den som kommit till vårt land att lära sig språket, utbilda sig, göra sig anställningsbar och ta till sig den svenska kulturen och värderingarna. Sverige erbjuder fantastiska möjligheter, men det är upp till var och en att ta vara på dem.

Tvångsblandning är inget som svenskarna önskar sig. Men att S nu försöker retirera medelst rökutveckling kommer inte att hindra dem från att faktiskt tvångsblanda folket om de vinner nästa val – oavsett vad de väljer att kalla det.

Daniel Källenfors (M)

Kommunstyrelsens ordförande i Lidingö