Debatt: Norges statliga sjukvård har lett till apartheid för kvinnor

”Din sjukvård ska inte bero på postkod” är ett centralt politiskt slagord som ofta används av Kristdemokraterna och partiledaren Ebba Busch. Uttrycket syftar på det man anser är ojämlikheter i den svenska hälso- och sjukvården, som anses vara beroende på vilken region en person bor i.

Svensk sjukvård är enligt KD ett postkodlotteri eftersom ansvaret är fördelat på 21 regioner. Beroende på bostadsort är möjligheten till behandling, läkemedel och omsorg vitt skilda. Det är orättvist och orimligt att möjligheten att överleva cancer påverkas av bostadsorten anser Partiet.

KD vill därför ta bort regionerna och göra sjukvården statlig, enligt norsk modell. Partiet kommer därför inte att släppa fram en regering som inte går med på förslaget om att förstatliga vården.

Befintliga data visar dock att det är i Norge och inte i Sverige som den vård som medborgarna får är beroende av bostadsort. Detta framgår tydligt när Sverige och Norge jämförs med fokus på geografiska skillnader i möjligheten att överleva cancer. Data från Eurostat visar att statligt styrd sjukvård i Norge går hand i hand med geografisk ojämlikhet bland kvinnor.

Den europeiska statistikmyndigheten Eurostat redovisar data angående geografiska skillnader i dödlighet i lungcancer bland kvinnor baserade på skillnaden mellan de regioner i respektive land som har högst respektive lägst åldersstandardiserad dödlighet i lungcancer bland kvinnor per 100 000 invånare (landsvärde = region med högst värde – region med lägst värde).

När vi jämför sjukvården i Norge och Sverige med hjälp av indikatorn lungcancerdödlighet bland kvinnor kan vi konstatera att Norge har betydligt större gap mellan regioner. Mellan år 2011 och år 2022 sjönk det geografiska gapet mellan kvinnor i Sverige när det gäller dödlighet i lungcancer bland kvinnor från 16.9 till 4.2 per 100 000 invånare. I Norge ökade det geografiska gapet från 13.6 till 15.3 per 100 000 invånare.

Tittar vi på geografiska skillnader när det gäller dödlighet i alla typer av cancer bland kvinnor kan vi konstatera att dessa minskade över tiden i Sverige från 29.6 år 2011 till 15.6 per 100 000 invånare år 2022. I Norge ökade däremot dessa regionala skillnader från 27.8 till 31.6 per 100 000 invånare.

Statligt styrd sjukvård i Norge går också hand i hand med intersektoriell ojämlikhet bland kvinnor. Även om Norge har en hög välfärd och generellt hög canceröverlevnad, visar rapporter om sosiale helseforskjeller i Norge att ojämlikheten följer en tydlig utbildnings- och inkomstbakgrund. Folkehelseinstituttet (FHI) lyfter fram att Norge till och med har haft bland de största socioekonomiska skillnaderna i Europa gällande cancerdödlighet bland just kvinnor.

Jämfört med EU uppvisar cancerdödligheten i Norge en tydlig socioekonomisk skillnad bland kvinnor med olika utbildningsbakgrund. Kvinnor med grundskoleutbildning i Norge har en total cancerdödlighet som är nästan 80 % högre (ungefär 398 per 100 000 invånare) än de med högre utbildning (219 per 100 000 invånare).

Norge sticker ut i hela Europa och norsk sjukvård präglas av intersektoriell ojämlikhet, där kvinnors överdödlighet i cancer påverkas av geografi, kön och utbildning samtidigt. Kvinnor inom norsk sjukvård hamnar i en specifik skärningspunkt, där dessa tre faktorer skapar en unik form av intersektoriell ojämlikhet bland kvinnor.

Slutsats: Norges statligt styrda sjukvård har lett till geografiskt och ekonomisk apartheid för kvinnor. Vill man använda Norges sjukvård som förebild för att göra genomgripande förändringar i Sverige krävs därför mycket noggranna analyser av centraliseringens effekter på geografisk och socio- ekonomisk jämlikhet.

Hedi Bel Habib, Forskare och analytiker med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.