För inte så länge sedan – från ungefär 1980 fram till millennieskiftet – hade vi i Sverige världens bästa elsystem. Vi hade el som både var ren och pålitlig, och dessutom till stabilt, lågt pris. Vattenkraft i norr i kombination med kärnkraft i söder.

Vi var ett land med 8 miljoner invånare och 12 kärnkraftreaktorer, och producerade mer kärnkraftsel per invånare än något annat land i världen. Sverige var världsledande inom kärnenergi. Att färdigställa den sista reaktorn, Oskarshamn 3, tog 4 år och 10 månader, inte osannolikt ett världsrekord. Bygget av alla 12 reaktorer tog ungefär 10 år. Av dessa är 6 fortfarande i drift samtidigt som befolkningen har ökat till nästan 11 miljoner.

Som alla vet fungerar ju vindkraften bara när det blåser. Och när det inte blåser fungerar den inte alls. Vad alla kanske inte riktigt har klart för sig är att el är färskvara som, åtminstone inte med nuvarande teknik kan lagras på ett tekniskt och ekonomiskt hållbart sätt. Om en sådan möjlighet hade funnits så hade den redan varit i bruk.

Därför måste det hela tiden produceras lika mycket som det konsumeras. Det måste med andra hela tiden finnas kraft i ledningarna. Och gör det inte det riskerar hela elsystemet att kollapsa. Alternativt får man köra med rullande avstängningar, där vissa områden helt enkelt stängs av från elsystemet för att jämna ut det.

Ju mera opålitlig icke-planerbar kraft, desto svajigare elsystem, och desto dyrare el. Alltså dagens situation. Mer vindkraft är inte del av lösningen på elkrisen, då det är just vindkraften som är problemet.

Mänskligheten känner idag två möjligheter till stabil elförsörjning: förbränning av fossila bränslen och kärnkraft. Vattenkraft och sopförbränning är naturligtvis bra de också, då de har hög grad av planerbarhet, men de räcker inte till.

Återigen, det kan inte nog understrykas – mer vindkraft eller annan slumpkraft såsom solpaneler är inte en del av lösningen. De är själva problemet!

Eftersom det svenska elsystemet tidigare var så robust gjorde vindkraften i början inte så stor skada. Elkrisen kan sägas ha röstats igenom i Sveriges riksdag 2020. Den dåvarande regeringen (Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stödpartierna Vänsterpartiet och Centerpartiet) beslutade då med röstsiffrorna 174 mot 173 att avslå den dåvarande oppositions förslag (Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna) att stoppa nedstängningen av de två kvarvarande reaktorerna i Ringhals.

Tyvärr går det långsamt, men Vattenfall planerar nu för ny kärnkraft i Ringhals. Men det hade naturligtvis varit bättre att inte lägga ner från början. I ett exempel på långsiktigt tänkande har sammanlagt 11 kommuner tilldelats medel att göra förstudier angående framtida kärnkraft.

På kort sikt, för att underlätta för hushåll och företag, skulle man kunna avskaffa punktskatten på el under vintern. Och som min partikollega Christian Sonesson föreslagit, skulle det vara till fördel att göra om elområdena så att hela landet blev ett enda elområde, förutom kabeln till Tyskland som finge bli ett eget område. Då skulle priserna i hela landet bli mer rimliga, och bara priset på elen i Tysklandskabeln bli skyhögt när det är vindstilla.

Fredrik Lundell

Moderaterna, Östergötland