Storbritannien har tagit ett historiskt steg genom att rösta för aktiv dödshjälp. Det är en reform som respekterar individens rätt till självbestämmande, värdighet och integritet. Nu är det hög tid att Sverige formar en lagstiftning som garanterar medborgarna samma rättighet.

Aktiv dödshjälp handlar inte om att främja döden; det handlar om att tillåta människor att leva och avsluta sina liv på ett sätt som respekterar deras önskningar och integritet, särskilt när sjukdom och lidande gör det omöjligt att upprätthålla en god livskvalitet. Vi måste våga prata om detta och forma en modern, human och etiskt grundad lagstiftning.

Personlig integritet och självbestämmande är fundamentala värden i ett demokratiskt samhälle. Men de är värden som idag begränsas vid livets slutskede. För de som lider av obotliga sjukdomar, outhärdliga smärtor och en förlust av allt de upplever som meningsfullt är valet att avsluta livet på ett värdigt sätt ett naturligt uttryck för självbestämmande. I Sverige är det dock förbjudet. Det leder till att vissa tvingas resa utomlands för att få hjälp, vilket innebär kostnader, stress och förlängt lidande.

Det är vår skyldighet som samhälle att inte förneka människor rätten att själva fatta beslut om sina egna kroppar och liv, även i deras mest sårbara ögonblick. En noga reglerad och etiskt försvarbar lagstiftning som möjliggör aktiv dödshjälp inom vårt eget sjukvårdssystem är därför eftersträvansvärt.

Länder som Belgien, Nederländerna och Schweiz (och snart Storbritannien) visar att system med strikt reglering och etiska kontroller fungerar. Erfarenheterna visar också att farhågor om missbruk är överdrivna – endast en liten andel människor använder sig av möjligheten, och beslutet föregås av noggranna utredningar och samtycke från både patient och läkare.

Genom att legalisera aktiv dödshjälp skapar vi inte bara ett alternativ för de mest utsatta, utan vi stärker också den palliativa vården. Erfarenheter från exempelvis Nederländerna visar att dödshjälp lett till ökade resurser för att förbättra livskvaliteten i livets slutskede. Det blir alltså inte ett val mellan palliativ vård och dödshjälp – båda är nödvändiga och kompletterar varandra.

Kritiker menar ofta att aktiv dödshjälp kan innebära en risk för att sårbara grupper utsätts för påtryckningar, som äldre eller personer med funktionsnedsättningar. Dessa farhågor är viktiga att ta på allvar, och en svensk lagstiftning måste byggas med ett robust regelverk som säkerställer att beslutet är frivilligt, välinformerat och baserat på patientens egna önskemål.

Ett system för aktiv dödshjälp bör därför inkludera:

Strikta kriterier: Endast personer med obotliga sjukdomar och outhärdligt lidande bör omfattas.

Oberoende utvärdering: Beslutet måste granskas av minst två läkare och en etisk kommitté.

Rätt att ångra sig: Patienten ska när som helst kunna dra tillbaka sitt samtycke.

Stöd till anhöriga: Omfattande psykologiskt och emotionellt stöd för både patienten och närstående.

Sverige har alltid varit en föregångare i frågor om mänskliga rättigheter. Det är dags att vi tar den rollen även i frågan om aktiv dödshjälp. Piratpartiet är redo att föra debatten och driva på för en lagstiftning som respekterar människors frihet, skyddar deras integritet och ger dem möjlighet att avsluta sina liv på ett värdigt sätt.

Tillsammans kan vi forma ett Sverige där vi inte bara lever med värdighet, utan också tillåts dö med den.

Mikael Enmalm

Partiledare för Piratpartiet