Den iranska regimens krigföring mot Israel är resultatet av eftergiftspolitiken och relativiseringen av Irans shiaimperialistiska ambitioner. Sedan islamisternas maktövertagande 1979 har regimen haft utplåning av Israel som en prioriterad punkt på agendan.

Israel har däremot varken någon historisk konflikt med det iranska folket eller hotar Irans territoriella integritet. Den iranska regimens fientlighet mot Israel är helt ideologisk betingad, det handlar således om islamisk antisemitism. Omvärlden har hittills inte tagits detta på allvar.

Lyssna även på: PODD: Iran attackerar Israel

Västs undfallenhet mot Iran

Obama och Bidenadministrationen samt makthavare i Västeuropa har genom åren tillmötesgått Irans regims proxykrig och gisslandiplomati. Med dialog har de velat åstadkomma en hållbar överenskommelse med Iran utan att på djupet förstå Irans teologiska regims komplexa styrelseskick. Iran har inte respekterat internationell rätt, regimen har istället upprustat sin militära kapacitet och expanderat en aggressiv politisk islam.

Vidare har denna undfallenhet lett till att Irans revolutionsgardes Qudsstyrka mobiliserat diverse islamistiska miliser Mellanöstern. Regimen har även utnyttjat västliga demokratiers generositet. Av respekt för religions- och föreningsfrihet tillåtits Irans teologiska regim expandera sin maktbas även i Sverige. På detta sätt har den iranska regimen inte bara ständigt hotat Israels existens, utan underminerar även demokratin i Sverige och utgör numera också ett säkerhetshot mot oss.

Läs även: Skogkär: Inte ens hitsända mördare fick Linde att höja rösten mot Iran

Militär konfrontation med Iran oundviklig

Markeringar och andra åtgärder för att få bukt med den iranska regimen kommer inte att ge några resultat utan en militär konfrontation och en omläggning av eftergiftspolitiken. Irans regim har byggt upp en storskalig, om än elementär, militär kapacitet. Regimen har massproducerat drönare och ballistiska missiler men kapaciteten hos dessa är överskattad. Israel och USA är dessutom militärt och teknologiskt överlägsna Irans krigsmakt.

I förlängningen kommer Israels motaktion handla om attack med flygvapen och missiler samt riktade aktioner mot Irans militära infrastruktur och medlemmar ur revolutionsgardet.

Israel behöver dock hjälp, den hjälpen kan komma såväl från USA som från det iranska folket. USA har på senare tid kritiserat Israel krig mot Hamas, men trots detta har även Biden lovat stöd mot Iran. Irans regim saknar därtill folklig legitimitet och förankring. Regimen är väl medveten om detta. En förhöjd konfliktnivå kommer för iransk del innebära storskaliga militära förluster och risk för inhemskt uppror.

Irans militära infrastrukturer tillsammans med intäkterna av oljeexporten är två viktiga aspekter i Irans krigföring. Att slå sönder Irans militära strukturer medför en mycket effektiv demilitarisering av regionen. Därefter är maximal press i form av utökade sanktioner mot Irans inkomstkällor ytterligare en effektiv metod att tvinga fram förändring i Iran. Irans möjligheter att få tillgång till teknik av olika slag, inte minst teknik för informations- och underrättelseinhämtning, måste begränsas kraftigt.

Väst måste bekämpa islamismen

Då Irans regim styrs av ideologiskt förankrade makthavare kommer en sådan regim aldrig att förbinda sig att följa internationell rätt. Det är därför nödvändigt att utöva en allomfattande kontroll och sanktioner mot regimen och dess företrädare samt att ständigt upprätthålla kontrollnivån tills en förändring i Iran sker.

Den demokratiska världen har efter erfarenheten av kommunism och fascism ännu inte lärt sin läxa. Ideologisk styrda regimer söker konflikt, skapar ständigt motsättningar och konflikter, hetsar till krig och destabiliserar världsfreden. Irans regim styrs av islamisk ideologi vars huvudkomponenter är antisemitism och demonisering av västliga demokratier.

Problemet är grundläggande – utan att bekämpa regimens ideologi går det inte att tämja en aggressiv, primitiv och hatisk makt. Irans tenakler i Väst, inklusive Sverige, utgör också lika stort hot mot den fria världen som Irans militära kapacitet. Irans handlingsutrymme i form av shiamigranters regimvänliga aktiviteter och dolda terrorceller är en annan typ av kapacitet som måste begränsas.

Läs även: Fokus: Shiaislamismen i Iran och dess nätverk i Sverige

Nima Rostami

Advokat och debattör