Rader av svenska regeringar har krupit för den iranska regimen, men frågan är väl om någon av dem slitit lika hårt på byxknäna som regeringen Löfven (S).
När ett misstänkt iranskt mordkommando 2021 utvisades från Sverige framförde den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen aldrig någon diplomatisk protest till den iranska regimen. Det uppger Ekot i Sveriges Radio.
Det var i början av februari som Ekot avslöjade att två iranska agenter gripits och häktats 2021, mistänkta för att ha planerat att mörda svenska judar. Paret nekade till brott men åtalades aldrig eftersom bevisningen inte bedömdes vara tillräcklig för fällande domar. Istället utvisades paret till Iran med hänvisning till att de utgjorde ett hot mot rikets säkerhet.
Den socialdemokratiska regeringen informerades om ärendet medan polisutredningen pågick. Enligt Ekot hanterades frågan under största möjliga tystnad inom en mycket liten krets på Utrikesdepartementet. Och tyst var det också i förhållande till Iran.
“Man kan av lätt insedda skäl inte framföra en diplomatisk process [sic] där man endast skulle kunna åberopa hemligt underrättelsematerial”, är den förklaring Ann Linde ger på frågan varför Sverige inte framförde någon protest till Iran.
Lätt insedda skäl? Verkligen? Den fråga som inställer sig är om Linde tror att alla andra är dumma. Hade regeringen velat protestera hade den kunnat protestera. Om inte offentligt så via diplomatiska kanaler. Att en sådan protest skulle kräva någon slags redovisningsplikt gentemot Iran när det gäller bevis och sekretessbelagda uppgifter är rent nonsens.
Lindes och Utrikesdepartementets agerande är inte direkt överraskande med tanke på den undfallenhet regeringen Löfven visade gentemot Iran.
Läs även: Skogkär: Iran – skurkstat utan spärrar
Sommaren 2016 var den dåvarande iranske utrikesministern Javad Zarif på officiellt besök. På bilder från mötet ses Löfven, dåvarande civilministern Ardalan Shekarabi (S) och Zarif skratta hjärtligt, likt tre gamla vänner som återförenas. Kanske sade Zarif något lustigt om den svenska feministiska utrikespolitiken, vem vet.
Intressant nog förvandlades Shekarabi så fort Socialdemokraterna tappat regeringsmakten till en högljudd och kompromisslös kritiker av den iranska regimen. I november 2022 skrev Shekarabi ett öppet brev riktat till utrikesminister Tobias Billström (M) där han uppmanade denne och regeringen att vidta “tydliga och konkreta åtgärder mot den islamiska regimen i Iran”. Shekarabi har därefter vid upprepade tillfällen uppmanat regeringen att driva på inom EU för en terrorstämpling av Irans Islamiska revolutionsgarde, IRGC. Av någon anledning hann den regering Shekarabi tillhörde aldrig med detta under sina egna åtta år vid makten.
År 2017 reste en stor svensk handelsdelegation ledd av Löfven och Linde, som då var utrikeshandelsminister, till Iran för att göra affärer. En resa som blev omtalad inte minst för att de kvinnliga deltagarna, bland dem Linde, spökat ut sig i slöjor, det plagg som blivit den främsta symbolen för det religiösa förtrycket i landet.
Två år senare, 2019, deltog Linde i firandet av den iranska revolutionens 40-årsjubiléum hemma hos Irans Stockholmsambassadör. Varför ett svenskt statsråd deltar i firandet av det iranska folkets förslavande under en teokratisk diktatur är höljt i dunkel. Linde har såvitt bekant aldrig redogjort för skälen. Var hon kanske där för att ta upp situationen när det gäller mänskliga rättigheter i Iran? Det brukar vara så svenska politiker försvarar sitt umgänge med regimens företrädare.
Alliansregeringen med Carl Bildt (M) som utrikesminister var inte mycket bättre i sin verkliga eller spelade naivitet visavi mullorna. Men att tiga när Iran skickar en mordpatrull till Sverige för att döda svenska medborgare får nog ändå ses som ett svårslaget rekord i kryperi inför regimen i Teheran.
