Frågan om det är lämpligt att män utklädda till parodiskt feminina kvinnor hyrs in för sagoläsning på bibliotek har gått ett par varv i tyckonomin. Men debatten verkar i huvudsak ha blundat för det verkligt problematiska med en del av HBTQ-barnböckerna som biblioteken köper in. Positiva berättelser om barn som inte följer könsnormen behöver det förstås inte vara något fel med, tvärtom, men problemet är de barnböcker – och annan barnkultur – som går ett steg längre och framställer det som att en pojke med traditionellt feminina intressen i själva verket är en flicka, och vice versa.

Läs även: Hormonbehandling av minderåriga transpersoner stoppas: ”Finns en backlash”

För de flesta barn är det nog inga problem att ta del av bilderböcker som ”Jag är Linus - en pojke med snippa” eller ”Jag är Bella - en flicka med snopp”. Men för de barn som efter hand kommer att utvecklas till homo- eller bisexuella ungdomar kan HBTQ-barnkulturen fungera som en slags oavsiktlig omvändelseterapi – från gay till trans, från en frisk ung kropp till en livslång patient i transvården.

Den forskning som finns talar för att de flesta barn som innan puberteten helt eller delvis identifierar sig som motsatt kön, kommer ändra sig om naturen får ha sin gång och de genomgår en normal pubertet. Olika studier ger lite olika siffror, men enligt de ansvariga för barntransvården på Karolinska sjukhuset är det bara var femte av dessa barn som senare kommer vilja förändra kroppen för att likna motsatt kön. 80 procent kommer acceptera sin friska kropp som den är.

Läs även: Ahmed: Talande tystnad då orten attackerar transpersoner

Detta är den verkliga faran med en queer barnkultur, med böcker som hävdar att barn kan byta kön och Bolibompa-sånger om att ”man är det man känner sig som”. Denna kultur riskerar att öka antalet unga som gör oåterkalleliga förändringar av kroppen, med hormoner och kirurgi, och därmed öka antalet ångrare.

Vid den hårt kritiserade engelska kliniken för barntransvård, Tavistock, har vissa psykologer internt oroat sig för att deras transvård för vissa barn blev en omvändelseterapi, ”transing the gay away”. Ibland kan föräldrar ha svårt att acceptera att deras barn är på väg att visa sig vara homosexuella, och ibland är det barnet själv som ännu inte är klar över sin sexuella läggning. En del hävdar att detta är vad som hände med USA:s mest kända transbarn, Jazz Jennings.

På många svenska bibliotek finns barnboken ”Jag är Jazz”, om en verklig liten pojke som lyckas få föräldrarna att förstå att han egentligen är en flicka. Barnboken berättar dock inte om fortsättningen där Jazz tidigt fick pubertetsblockerare som hindrade testiklarnas mognad, varpå östrogenhormon fick brösten att växa och efter kastrering gjordes upprepade operationer för att få underlivet att lika en kvinnas. Jazz offentliga transition är efter hand närmast ett familjeföretag där TV-realityserien nu går in på sin åttonde säsong.

De homosexuella amerikanska journalisterna Andrew Sullivan och Katie Herzog har i samtal kring detta kommit fram till att om de hade varit barn idag är det stor risk att de hade uppfattats, och uppfattat sig själva, som trans. Men de var faktiskt bara ett par barn som långt innan könsmognad uppvisade beteenden som bröt mot traditionella stereotypa könsroller.

Sett ur detta perspektiv kan det som Barnkanalen på SVT och progressiva barnbibliotekarier, i all välmening, håller på med ha biverkningar. Transpropaganda riktad till små barn kan riskera bli skadlig omvändelseterapi.

Låt barn som inte följer könsnormen vara ifred.

Mats Reimer
Barnläkare

Läs även: DEBATT: SD: Hundratals unga har skadats i transexperimentet