Under senare år har kritiken mot nationella prov skärpts ytterligare genom flera konkreta förändringar och misslyckanden i systemet. Årets nationella prov i matematik för grundskolans åk 9 är inget undantag, snarare ett bevis för en trend på hur de nationella provens skärpa hamnar mer och mer ur fokus.

Skolverkets arbete med att utveckla en digital plattform för nationella prov har blivit en symbol för problemen. Den digitala provplattformen har efter åratal av problem kostat mellan 700 miljoner och en miljard kronor utan att fungera som tänkt. Däremot så har det präglats av återkommande tekniska haverier, förseningar och uppskjutna införanden. Lärare och skolledare har mött system som kraschat, elever som kastats ut ur prov och osäkerhet kring rättssäkerheten.

Det som presenterades som ett modernt och effektivt system har istället blivit ett exempel på hur långt beslutsfattandet hamnat från skolans praktiska verklighet. Att skattebetalarna får ta smällen är något som vi förstår då det är en myndighet som spenderar pengarna, men att eleverna, lärarna och skolorna måste påverkas negativt kan inte klassas som rimligt.

Samtidigt har själva provkonstruktionen av de olika proven förändrats på ett sätt som många lärare upplever som orimligt. Nationella proven i matematik för årskurs 9 genomförs nu för första gången utan något muntligt delprov. Kritiker menar att detta riskerar att osynliggöra viktiga matematiska förmågor som resonemang, kommunikation och muntlig problemlösning.

Även i de samhällsorienterade ämnena har omfattningen ökat kraftigt. För ungefär tio år sedan innehöll delproven i årskurs 9 ofta omkring 11 till 15 frågor. I dag kan motsvarande delprov innehålla uppemot 22 frågor inom samma tidsram. Lärare beskriver hur proven blivit mer intensiva, mer texttunga och mindre anpassade till elevers olika förutsättningar. Ökningen innebär i praktiken mellan 40 och 100 procent fler frågor utan motsvarande ökning av provtid.

Kritiken riktas också mot vilka som konstruerar proven och vilka perspektiv som får styra utformningen. Nationella proven utvecklas huvudsakligen av forskare och experter knutna till universitet. Många lärare menar att proven därför präglas av ett akademiskt perspektiv där begrepp som elevnära språk, konsekvent struktur och tydlig progression inte prioriteras tillräckligt högt. Resultatet blir prov som ibland upplevs som mer konstruerade för teoretisk precision än för faktisk rättvisa och begriplighet för elever.

Forskaren Alli Klapp har också riktat kritik mot nationella provens konstruktion och användning redan 2023:

”De nationella proven uppfyller inte kraven på ett provinstrument som ska styra betygssättningen. Som de nationella proven är konstruerade i dag är det svårt att använda dem som ett objektivt mått.”

Kritiken förstärks av forskning som visar att nationella prov ofta skapar hög stress och oro hos elever. Lärare beskriver hur delar av undervisningen påverkas av provförberedelser och hur fokus riskerar att flyttas från långsiktig kunskapsutveckling till strategier för att lyckas på just det aktuella provformatet. Forskning om så kallad ”teaching to the test” visar att undervisningen lätt blir smalare när standardiserade prov får för stor betydelse.

Sammantaget pekar kritiken mot att konstruktionen av nationella prov behöver ses över i grunden. Frågan är inte bara hur proven genomförs utan vilken kunskapssyn de bygger på och om de verkligen fungerar som det objektiva och rättssäkra verktyg som politiken ofta beskriver dem som.

Stefan Häggström

Rektor