Vad är det för fel på dagens skola? Kan det vara så att problemet är eleverna själva, eller mer precist, vad de äter? Eller kanske vad de inte äter? Ingemar Östlund skriver om vår moderna matkultur.
Min morfar var lärare, och min mamma startade sin lärarbana för 70 år sedan. De hade egna klasser med cirka 25 – 28 elever. Det gick alldeles utmärkt att sköta på egen hand. Men, enligt Sveriges lärare, tvingas idag lärare att hasta mellan allt fler anpassningar med allt mindre tid för huvudgruppen. Ett växande problem är också stök i skolan.
Vad har hänt på 70 år? Jo, eleverna var friskare för 70 år sedan. Enligt en studie så har konsumtionen av ultraprocessade ingredienser mellan 1960–2012 ökat med hela 142 procent. Ultraprocessade ingredienser är substanser i matprodukter som emulgeringsmedel, konstgjorda sötningsmedel som maltodextrin, modifierad stärkelse, smakförstärkare som glutamat, färg, arom, förtjockningsmedel, ytbehandlingsmedel och så vidare.
Det är de stora livsmedelsproducenterna som har bytt ut naturliga råvaror mot modifierade och näringsfattiga substanser för att minska kostnader och öka vinst. Läkaren Chris van Tulleken för i sin bok Ultra-processed People fram en lång rad forskningsstudier som pekar mot samband mellan ultraprocessade ingredienser och ohälsa.
Substanser som emulgeringsmedel och maltodextrin kan öka risk för inflammation i tarmen genom att minska slemlagret, vilket ökar risk för att bakterier och så vidare tar sig igenom tarmväggen och in i kroppen. Det försämrar också tarmfloran samt ökar risken för övervikt. Chris van Tulleken förklarar att sötningsmedel med låg energi lurar kroppen att äta mer av annan mat för att få energi, med ökad risk för övervikt som följd.
Vi kan jämföra med läkaren och docent Staffan Lindebergs forskningsstudie på Kitava i Papua Nya Guinea. Där äter man en ursprunglig kost utan ultraprocessade ingredienser. Befolkningen är frisk, och fria från de flesta av våra västerländska sjukdomar. Staffan Lindeberg noterade ingen cancer, ingen diabetes, ingen psykisk ohälsa, och så vidare.
Ta därtill den stora forskningssammanställningen med 9,8 miljoner deltagare publicerad i BMJ (British Medical Journal), där större konsumtion av ultraprocessade matprodukter medförde högre risk för oro och psykisk ohälsa, samt ökad risk för typ 2 diabetes, med mera. Forskarna skriver att resultaten stödjer snabba folkhälsoåtgärder.
Dagens matbutiker kan ha hela väggar med godis som i regel har ultraprocessade ingredienser och där står framtiden – våra barn – med påse och öser i. Sorgligt nog gäller detta ofta även veganska färdigrätter som man kanske väljer för hälsan. Läser man innehållsförteckningen så finns det ofta flera ultraprocessade ingredienser i dessa.
Jag frågade COOP om man har någon strategi för att minska de ultraprocessade substanserna. Det har man inte, men man tar med sig förslaget. ICA svarade inte ens. Men det är lätt för var och en att bara vända på förpackningen och läsa innehållsförteckningen, och finns där något som man inte har hemma i köket så väljer jag något annat. Helst ekologiskt, och utan besprutningsgifter.
Chris van Tulleken jämför ultraprocessade substanser med beroendeframkallande rökning. Länder som Belgien, Brasilien, Ecuador, Frankrike, Israel och Kanada har rådet att undvika eller minska ultraprocessat. Flera länder har infört en svart åttahörning på matprodukter med ultraprocessad substans. Det är en bra början.
Ingemar Östlund
Studerande, folkhälsovetenskap