Facebook noscript imageDelmi efter rasism-utspelet: ”Dubbelt oberoende”
Nyheter
Delmi efter rasism-utspelet: ”Dubbelt oberoende”
Delmi efter rasism-utspelet: ”Dubbelt oberoende”

Den statliga expertkommittén Delmi hamnade förra veckan i blåsväder när den nämnde Per Gudmundson och Ivar Arpi som exempel på skribenter som legitimerar främlingsfientliga föreställningar. Nu väljer Delmi att svara på kritiken.

I förra veckan fick den statliga expertkommittén Delmi (Delegationen för migrationsstudier), som lyder under Justitiedepartementet, kritik för en så kallad policy brief som man beställt av medieforskaren Mattias Ekman.

Delmis uppgift är bland annat att förmedla forskningsresultat som kan användas som underlag för framtida migrationspolitiska beslut samt att sprida kunskap om migrationsfrågor.

I ovan nämnda policy brief, ”Interaktiv rasism på internet, i pressen och politiken”, nämndes både Ivar Arpi (tidigare chefredaktör på Bulletin) och Per Gudmundson (ledarskribent samt ansvarig utgivare på Bulletin), som exempel på skribenter som legitimerar en rasistisk diskurs. Exemplen i rapporten kom från tiden då de var ledarskribenter på Svenska Dagbladet.

Att policy briefen nämnde två journalister vid namn har vållat en del kritik. Bland annat sa Thomas Mattsson, tillförordnad vd för Tidningsutgivarna, till Bulletin att det är ”märkligt att en expertkommitté som lyder under Justitiedepartementet recenserar opinionsjournalistik”.

Även Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert sa till Bulletin att hon visserligen inte hade några invändningar mot rapporten men att hon reagerade på fokuset på enskilda skribenter.

– Jag tycker det är olyckligt och onödigt att man fokuserar på enskilda personer i rapporten. Man kan få fram de poänger som de vill ändå.

Har ”dubbelt oberoende”

Delmi har nu valt att indirekt kommentera kritiken. I ett pressmeddelande i måndags skrev Delmis ordförande, Joakim Palme, och kanslichefen Mattias Wahlstedt, vad de anser vara missförstånden kring Delmis ”funktion, syfte och arbetssätt”.

Bland annat skriver de att Delmi har ett så kallat ”dubbelt oberoende”. Dels talar regeringen inte om för Delmi vilken forskning som ska ”initieras eller synliggöras” utan Delmi avgör själv vilken forskning som ska publiceras. Dels står forskarna själva för innehållet, slutsatser och eventuella rekommendationer i sina rapporter. Det betyder att Delmi varken censurerar eller gör en vetenskaplig prövning av forskningen.

”Att någonting publiceras i Delmis publikationsserie innebär alltså inte att Delmi ställer sig bakom innehållet”, skriver Palme och Wahlstedt.

Tryck- och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke har dock tidigare sagt till Bulletin att Delmi inte var tillräckligt tydlig med att visa att det är forskarna som står för åsikterna. Längst ner i rapporten förklaras att författaren själv ansvarar för innehållet, men högst upp hittar man Delmis och Vetenskapsrådets (som finansierar forskningen) logotyper.

– Det borde naturligtvis framgå på ett tydligare sätt, redan i ingressen. Inte bara finstilt i slutet utan det måste vara tydligt för läsarna, sa Nils Funcke.

Inte undvika svåra frågor

I ett mejl till Bulletin ger Mattias Wahlstedt ett besked likt det som skickades ut i pressmeddelandet. I mejlet skriver han följande:

”Författarna, dvs forskarna, står som vanligt i Delmi-sammahang för innehåll, slutsatser och policyrekommendationer. Delmi censurerar inte forskningen och gör heller inte någon vetenskaplig överprövning av densamma. Det är bra om samhällsdebatten sker faktabaserat och mot en vetenskaplig bakgrund.”

Vidare skriver Mattias Wahlstedt till Bulletin att det är naturligt att det kan finnas olika uppfattningar om forskningens resultat och metoder. Han menar att Delmi inte ska undvika ”svåra frågor”.

”Det är relevant att prata om migration och integration men också relevant att prata om hur man pratar om migration och integration. Hur utvecklas den politiska och journalistiska debatten? Sker en förändring över tid av ton, ansats och vokabulär, och i så fall på vilket sätt och varför?”

På Bulletins fråga om det finns en risk att enskilda akademiker censurerar sig själva när det framgår att Justitiedepartementets särskilda kommitté publicerar namn på personer som anses normalisera rasism, svarar Mattias Wahlstedt följande:

”Det är min tro att synliggörande av forskning med därpå följande öppen och saklig diskussion inte leder till självcensur utan tvärtom är något som är bra.”

Läs även: Tidningsutgivarna: Staten flyttar fram sin position mot publicistiken

Läs även: Gudmundson: Ivar Arpi, Hanif Bali och jag brännmärkta av staten

Ana Cristina Hernández

Reporter på Bulletin. Har tidigare skrivit om näringsliv och politik för Svenskt Näringslivs redaktion.