En statlig expertkommitté har beställt en rapport där journalisterna Per Gudmundson och Ivar Arpi anklagas för att normalisera rasism. Tidningsutgivarnas tf vd Thomas Mattsson kallar rapporten för häpnadsväckande och oroväckande.
Yttrandefrihetsexpert Nils Funcke tycker att åsikternas avsändare borde ha markerats tydligare, medan Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert vänder sig mot fokuset på enskilda journalister.
Den statliga expertkommittén Delmi (Delegationen för migrationsstudier) lyder under Justitiedepartementet och har som uppgift att förmedla forskningsresultat som kan ligga till underlag för framtida migrationspolitiska beslut samt sprida information om migrationsfrågor till allmänheten.
I en så kallad policy brief som Delmi beställt av medieforskaren Mattias Ekman nämns Ivar Arpi och Per Gudmundsom – båda tidigare ledarskribenter på Svenska Dagbladet – som exempel på ledarskribenter som legitimerar främlingsfientliga och rasistiska tankefigurer.
Läs även: Per Gudmundson: Ivar Arpi, Hanif Bali och jag brännmärkta av staten
Det har fått Thomas Mattsson att reagera. Svensk mediepolitik bygger på principen om ”armslängds avstånd” mellan stat och publicistik, påpekar han. Som exempel nämner han att Sverige har en självreglerande medieetik istället för detaljreglerande lagstiftning, samt en just nu aktuell debatt med kritik mot att Myndigheten för press, radio och tv ska kvalitetspröva innehåll inför beslut om mediestöd.
– I det perspektivet ter det sig märkligt att en expertkommitté som lyder under Justitiedepartementet recenserar opinionsjournalistik, skriver han i ett mejlat uttalande.
Forskningen som Delmis rapport bygger på har finansierats av Vetenskapsrådet. I det materialet namnges inte ledarskribenterna, men det gör de i Delmis rapport. Längst nere i rapporten finns en rad om att författaren själv ansvarar för innehållet – men högst upp finns myndighetens logotyp.
I ett seminarium anordnat av Delmi och Vetenskapsrådet presenterar Mattias Ekman sina åsikter utan att bli emotsagd av övriga deltagare. Bland annat hävdar han att det finns ledarskribenter som vill ”trycka ut gränserna för vad det är som är acceptabelt att säga i offentligheten”. En tweet av Per Gudmundson används om exempel på hur skribenterna vill “förskjuta och förråa samhällsdebatten”.
– Man får tycka vad man vill om texter på ledarsidorna i Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet, men den så kallade granskningen blir ju så slumpmässig här att alla slutsatser blir ryckta ur sitt sammanhang, säger Thomas Mattson.
– Och är det ett organ i regeringskansliet, vars ledamöter utses av regeringen och vars anställningar beslutas av en minister som ska slå fast påståenden om opinionsjournalistik?
Han oroar sig för att staten “i olika former flyttar fram positionen gentemot publicistiken”. Så sent som igår kritiserade Justitieombudsmannen flera kommuner och regionen i Sörmland för att sakna respekt för grundlagen när journalister försökt genomföra granskningar.
– Alla dessa – olika – signaler varnar för samma sak: nämligen att principen om armlängds avstånd ersatts av ett tafsande på journalistikens integritet, säger han.
Yttrandefrihetsexpert kritisk
Även tryck- och yttrandefrihetsexpert Nils Funcke riktar kritik mot Delmi, som han menar inte varit tillräckligt tydliga med vem som står bakom åsikterna som framförs i rapporten.
– Det borde naturligtvis framgå på ett tydligare sätt, redan i ingressen. Inte bara finstilt i slutet utan det måste vara tydligt för läsarna.
Han framhåller att det på ett övergripande plan är viktigt att det finns en balans i den forskning som uppmärksammas och publiceras av Delmi.
– Myndigheten måste se till att det totalt sett blir en balans mellan olika åsikter och värderingar. Det måste vara väldigt tydligt att man inte står bakom det här, säger han.
”Onödigt fokus på enskilda individer”
Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert har inga invändringar mot själva rapporten, men vänder sig mot fokuset på enskilda skribenter.
– Rapportens poäng handlar inte om enskilda opinionsjournalister, utan man hänvisar till en undersökning av ledarsidor. Det tycker jag är helt rimligt, säger hon.
– Men jag tycker det är olyckligt och onödigt att man fokuserar på enskilda personer i rapporten. Man kan få fram de poänger som de vill ändå.
Att man nämner journalisterna vid namn tror hon kan hänga ihop med att opinionsjournalister är personer som har en stor plattform att framföra sina åsikter.
– Men opinionsjournalister är också de utifrån vad jag känner till som drabbas mest av hot och hat, säger hon.
Bulletin söker Delmi för en kommentar.
Läs även: Per Gudmundson: Vänsterliberal politik jagar bort konservativa väljare
Text: Sören Billing
