I ett anonymt rum bland hundratals andra på Sankt Görans sjukhus i Stockholm har åtta personer under våren deltagit i en studie där de fått inta antingen placebo eller psilocybin, den aktiva substansen i den narkotika som vanligtvis kallas magisk svamp. Samtliga personer har diagnosticerats som deprimerade, men i tillräckligt god form för att delta i en behandling som kan orsaka flera timmar av hallucinationer.

Psilocybin är ett av de hetaste spåren mot depression. Tidigare studier har visat positiva effekter flera månader efter behandlingstillfället, vilket vore revolutionerande om det är sant.

Upplevelsen kan låta skräckinjagande, men musik, ögonbindel och två legitimerade psykologer – och vid behov även läkare – är tillgängliga för att stödja deltagarna. Och liknande studier vid välrenommerade universitet utomlands har producerat lovande resultat det senaste årtiondet. Faktum är att det råder en sådan hajp kring de anade hälsoeffekterna av psykedelika – samlingsnamnet för en grupp substanser med stark inverkan på sinnesintrycken – att man pratar om en revolution av psykiatrin.

Huvudforskaren bakom den svenska studien, psykiatrikern Johan Lundberg på Karolinska institutet (KI), är hoppfull även han.

– Psilocybin är ett av de hetaste spåren mot depression. Tidigare studier har visat positiva effekter flera månader efter behandlingstillfället, vilket vore revolutionerande om det är sant.

Men han är noga med att hålla nere förväntningarna.

– Studierna hittills har varit små, kontrollgrupperna olika väl maskerade, och de har nått väldigt olika resultat. Det hör till kulturen att folk tjoar och hejar, men det är inte någon glasklar succé än.

Moralpanik har följts av renässans

Dagens framsteg följer en krokig historia. På 50- och 60-talet var studier av meskalin men inte minst LSD ett hett fält, då dessa substanser gav effekter som aldrig tidigare observerats. Bland annat ledde forskningen till upptäckten av hjärnans serotoninreceptorer – vilket bland annat gav upphov till dagens antidepressiva läkemedel – och LSD tedde sig så verksamt mot missbruk att Anonyma Alkoholister övervägde att introducera det som behandlingsmetod. Men moralpanik, samt en strid mellan substansens tillverkare (Sandoz, numera Novartis) och den amerikanska regeringen, ledde till att forskningen kring psykedelika långsamt dog ut och sedan helt upphörde 1975.

Det ger en indikation av att det är något som pågår på ett djupare plan, att det finns en gemensam problematik som psykedelika kan hjälpa till att lösa upp.

Först på 00-talet övertygades den amerikanska byråkratin att ge forskningen en ny chans. Ett par tidiga studier, som försökte replikera 60-talets rön, nådde häpnadsväckande resultat. I en av dem uppgav över hälften av deltagarna att den psykedeliska trippen varit bland deras fem mest meningsfulla upplevelser i livet. Sedan dess har utvecklingen gått snabbt. Universitet som Yale, Berkeley och Johns Hopkins har instiftat avdelningar för forskning om psykedelika. MDMA och psilocybin verkar bli godkända av läkemedelsmyndigheten FDA inom två respektive fyra år. 

Och pengarna följer efter. Enligt Neuly, en informationsresurs för den psykedeliska branschen, är de femtio största börsnoterade företagen kopplade till psykedelika värda över fyrtio miljarder kronor. Allt på grund av nystartad forskning kring några molekyler som vetenskapen känt till i åtminstone sjuttio år, och som andra civilisationer i somliga fall använt i årtusenden. I sin inflytelserika bok ”Psykedelisk renässans” från 2018 liknar den amerikanske journalisten Michael Pollan utvecklingen vid 1400-talets återupptäckt av antikens då bortglömda kunskapsarv. 

Mystisk upplevelse studeras med magnetröntgen

Filip Bromberg, ordförande för Osmond foundation – den stiftelse som drog in pengarna för den pågående studien på KI (tio miljoner kronor från Norrsken Foundation) – beskriver tyngden av psykedelika genom den bredd av sjukdomar dessa substanser verkar vara effektiva mot. Vid sidan av depression och missbruk märks posttraumatiskt stressyndrom och ångest i livets slutskede – tillstånd som enligt den officiella definitionen inte är nära besläktade.

– Det ger en indikation av att det är något som pågår på ett djupare plan, att det finns en gemensam problematik som psykedelika kan hjälpa till att lösa upp.

Själv intresserades Filip Bromberg för psykedelisk terapi under sina psykologstudier på Uppsala universitet under 10-talet. Tillsammans med ett antal andra psykolog- och läkarstudenter skapade han Nätverket för psykedelisk vetenskap, vilka år 2016 bjöd in en av fältets idag starkast lysande stjärnor: psykologen och hjärnforskaren Robin Carhart-Harris. I magnetröntgenstudier på Imperial college i London har Carhart-Harris visat att LSD leder minskad aktivitet inom hjärnans standardnätverk, och till en friare kommunikation mellan vanligen orelaterade neuroner. 

Det gäller att släppa den cynism som präglar läkemedelsindustrin att behöva ta fler och fler läkemedel, en gång om dagen resten av livet och se till det allmännyttiga. Man måste uppfinna en ny affärsmodell.

Den befrielsen från innötta tankebanor utlöser en upplevelse av mystik, att jaget löses upp, och antas ha en gynnsam effekt i sig. Men den verkar också göra patienten mer mottaglig för yttre stimuli och psykoterapeutisk intervention. Därför har protokoll tagits fram för hur forskare ska förhålla sig till sina studieobjekt – allt från hur personerna ska väljas ut och förberedas, till vilken musik som spelas för dem och hur de ska behandlas efteråt. Johan Lundberg följer dessa protokoll, om inte annat så för att de visat sig vara säkra för patienterna.

– Efteråt följer vi upp vid två till tre tillfällen med en väldigt oriktad reflektion som kallas integration. Helt olikt kognitiv beteendeterapi handlar det om deras erfarenheter och hur de sätter dem i samband med sitt eget liv.

Risk för ”McMindfulness”

Med de stora satsningar och uppmärksamhet som nu pågår finns en oro att utvecklingen går lite för snabbt. Dels risken för att det lättpåverkade tillstånd som substanserna frammanar ska utnyttjas av självutnämnda gurus, och den ytliga andlighet som ibland kallas ”McMindfulness”. Andra lyfter risken för att branschen ska utvecklas likt resten av läkemedelsindustrin. Det vill säga att kunskapen kring substanser som är naturligt förekommande (psilocybin produceras av omkring tvåhundra svampsorter) och endast kräver oregelbundet intag ska exploateras för maximal vinning. Ett ”Prozac nation 2.0”.

Målet är inte att erbjuda något som gör det lite lättare för folk att fortsätta leva liv de mår dåligt av.

Det ledande företaget för psykedelisk terapi, Compass Pathways – listat på Nasdaq-börsen för över tolv miljarder kronor – har till exempel patenterat sin metod för att kristallisera psilocybin, vilket skulle kunna sätta stopp för andra som vill utveckla behandlingar med substansen. De menar att patent är den enda vägen för att finansiera Fas III-studier, vilka krävs för att få läkemedel godkända och vanligtvis kostar flera hundra miljoner kronor. Andra hoppas att branschen ska kunna byggas upp på ett nytt sätt.

Ulf Bremberg är VD för Osmond labs, ett läkemedelsföretag som är helägt av Osmond foundation och finansierar den kliniska studien på Karolinska. Han poängterar att fokus borde vara den samhällsnytta psykedeliska behandlingar skulle kunna få, om de visar sig fungera.

– Enligt WHO är depression en av världens största källor till ohälsa. Det gäller att släppa den cynism som präglar läkemedelsindustrin att behöva ta fler och fler läkemedel, en gång om dagen resten av livet och se till det allmännyttiga. Man måste uppfinna en ny affärsmodell.

Etisk affärsmodell för samhällsnytta

Många av pionjärerna i USA resonerar likadant. De två drivande organisationerna, MAPS och Usona är båda icke vinstdrivande. Men landskapet har ändrats snabbt, säger Filip Bromberg på Osmond foundation. Allteftersom branschen visat sig vara en sund investering har donationerna torkat upp. Trots det behöver vinstmaximering inte vara den enda modellen.

– Det går att utveckla en etisk modell där man stryper vinsten vid tre gånger pengarna, och endast säljer röst-svaga aktier. 

Själv är han del i ett nystartat företag med visionen om en psykedelisk klinikverksamhet i Sverige.

– Psykedelika kan få folk att ”snap out of it”, sedan hänger det på efterarbetet. Det finns en potential att åstadkomma långvarig förändring i folks liv. Målet är inte att erbjuda något som gör det lite lättare för dem att fortsätta leva liv de mår dåligt av.

TEXT: Per Liljas