Regeringen skärper straffet för grovt vapenbrott.

Det meddelar Gunnar Strömmer (M), justitieminister, Richard Jomshof (SD), ordförande i justitieutskottet, Torsten Elofsson (KD), rättspolitisk talesperson och Juno Blom (L), rättspolitisk talesperson under en pressträff på torsdagsförmiddagen.

Detta som svar på att det dödliga skjutvapenvåldet ökat kraftigt i Sverige det senaste decenniet.

Minimistraffet för grovt vapenbrott höjs från två år till fyra års fängelse. Polismyndighetens bedömning är att straffskärpningar kring grova vapenbrott är en förutsättning för att minska antalet skjutningar och att skärpta straff kan ha en avhållande effekt.

Pågående skolsäkerhetsutredning

Samtidigt är det fritt fram med nuvarande regler att vara dömd för grovt vapenbrott och arbeta inom skola och fritidsverksamhet. Enligt Strömmer finns en skolsäkerhetsutredning under justitiedepartementet som ser över den här typen av frågor. Strömmer nämner att det finns ett bredare behov av ett säkerhetstänk där våra barn och ungdomar befinner sig.

– Vi måste hantera detta för tyvärr är det ett växande problem, att det är allt vanligare med brottslig bakgrund i skolan, säger Richard Jomshof (SD) till Bulletin.

– Frågan är väckt och kommer att ses över, säger Torsten Elofsson (KD), rättspolitisk talesperson.

2022 avled 62 personer i dödsskjutningar enligt siffror från Polismyndigheten. 2017 låg motsvarande siffra på 43 avlidna. Samtidigt växer de kriminella gängen – polisen uppskattar att drygt 9 000 aktörer ingår i de kriminella nätverken medan cirka 21 000 är ”medaktörer” runt de kriminella gängen.

– Många skjutningar har skett på offentliga platser samt vid bostadshus. Oskyldiga har drabbats och kommer drabbas, säger Richard Jomshof (SD).

Regeringen skärper även straffen för att delta i kriminella gäng. Det ska även bli straffbart att involvera barn under 18 år i kriminalitet, meddelar Richard Jomshof.

Sekretesslagstiftningen uppluckras

Det ska även införas en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen. Ett tilläggsdirektiv är pågående till en utredning om informationsdelning mellan brottsbekämpande myndigheter.

– Myndigheterna kommer att på så sätt kunna dela information mellan brottsbekämpande myndigheter för att förebygga och bekämpa brott, säger Jomshof.

Jomshof säger att polisen lättare ska kunna använda hemliga tvångsmedel och på så sätt kunna avlyssna kriminella i större utsträckning. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att det krävs ett snabbspår för att hantera den systemhotande kriminalitet som är aktuell här och nu.

– Vi höjer minimistraffet för grovt vapenbrott. Vi vet med erfarenhet från Danmark att vapenlagstiftningen är central för att trycka tillbaka den grövre kriminaliteten.

Strömmer nämner även vikten av avlyssning, så kallad ”buggning” som ett viktigt verktyg för att bekämpa grova brott.