NEW YORK – Så kan vi då till sist vara säkra på att USA:s president Donald Trump, om än motvilligt, kommer att lämna Vita Huset den 20 januari. Nu när hans fyra år är över är det dags att fråga sig hur han kommer att bedömas.

Historien kommer att slå fast att Trump har varit en betydelsefull amerikansk president, i så måtto att han innebar stora förändringar för världen och Amerika. Han kommer också att betraktas som en av de värsta, om inte den värsta presidenten någonsin. 

beslut som tycks ha bidragit till stadig, ekonomisk tillväxt

Han gjorde en del saker som var av nytta, det är sant. På hemmaplan genomdrev han politiska beslut som tycks ha bidragit till stadig, ekonomisk tillväxt. Han sänkte de för höga företagsskatterna och avskaffade krångliga regleringar. Utrikespolitiskt förtjänar han beröm för att ha styrt USA:s politik i en nyktrare och mer kritisk riktning gentemot ett alltmer repressivt, mäktigt och framfusigt Kina. Han gjorde också rätt när han försåg Ukraina med defensiva vapensystem, givet att en del av landet ockuperas av Ryssland.

Att förhandla fram ett nytt handelsavtal med Mexiko och Kanada, och sedan övertala kongressen att godkänna det, var en betydande prestation. Betydande, även om förbättringarna av det nordamerikanska frihandelsavtalet (Nafta) var blygsamma, och viktiga delar av de nya formuleringarna hade hämtats från texten för det mycket mer omfattande Trans-Pacific Partnership (TPP), som Trump oklokt nog tillbakavisade. Och trots misslyckandet att nå framsteg i Palestinafrågan spelade USA ändå en viktig roll i att bereda vägen för normalisering i relationerna mellan Israel och flera av dess arabiska grannar.

stöd till lagbrott och våld var droppen

Men dessa och andra insatser hamnar i skuggan av allt det som Trump gjorde fel. Framför allt tre misslyckanden står ut. Det första är den skada han åsamkat USA:s demokrati. Den 6 januari 2021 stormades och belägrades Kapitolium av en mobb Trumpsupportrar. Det var kulmen på presidentens ansträngningar att demonisera medier, bryta mot etablerade normer, sprida lögner, ifrågasätta domstolars självständighet och tillbakavisa resultatet av ett presidentval som klarat varje seriöst test att garantera dess legitimitet.

Trumps uppmuntran av och stöd till lagbrott och våld var droppen. Det är i och för sig sant att hela skulden för detta inte ligger hos Trump. Ingen tvingade de många republikanska ämbetsinnehavare som följde i hans ledband att underminera legitimiteten hos den blivande presidenten Joe Bidens valseger. Dessa delar ansvaret för Trumps ihållande attacker på det ramverk som är avgörande för att ett demokratiskt system ska kunna fungera. Genom politiskt och ekonomiskt stöd gjorde de Trumps agerande möjligt. Icke desto mindre, vad som gör denna händelse speciell inom amerikansk populism är att den styrdes från Ovala rummet, snarare än från utsidan.

Trumps inkompetenta och otillräckliga respons

Den andra definierande frågan är covid-19. Virusets utbrott och spridning var ett kinesiskt missgrepp – men Trumps inkompetenta och otillräckliga respons förklarar varför 400 000 amerikaner kommer att ha dött när han lämnar sitt ämbete. Den bristfälliga amerikanska responsen var dessutom orsaken till att miljoner jobb och småföretag försvann (en del för gott), miljoner studenter tappade mark, och regeringar och folk runtom i världen tappade respekt för Amerika.

Det fanns mycket som Trumps administration kunde och borde ha gjort för att hantera coronaviruset. Man förtjänar förvisso beröm för att ha bidragit till att vaccin togs fram ovanligt snabbt. Men den prestationen undergrävs av att man inte kunde skapa en struktur för att få ut vaccinet på ett effektivt sätt. Administrationen misslyckades också med att erbjuda adekvat skyddsutrustning och erbjuda väsentligt, federalt stöd till att utveckla effektiva och fungerande tester.

Kontrasten till de relativt framgångsrika åtgärderna i Taiwan, Australien, Nya Zeeland, Tyskland, Vietnam och Kina understryker hur ett virusutbrott inte behöver leda till en pandemi. Och absolut inte på den nivå som drabbat USA. Ironiskt nog tycks det som om Trump var rädd för att ekonomin skulle försvagas om han prioriterade kampen mot covid-19. Ekonomin skulle punktera hans chanser till omval, kanske han tänkte, när det i själva verket tycks ha varit hans oförmåga att ta sig an covid-19 som gjorde slut på honom.

en utrikespolitik som undergrävde Amerikas ställning i världen

Trumps tredje misslyckande, som kommer att definiera hans eftermäle, var en utrikespolitik som undergrävde Amerikas ställning i världen. Detta följer delvis av de skäl som angivits ovan: hans attack på demokratin och oförmågan att på ett effektivt sätt hantera covid-19.

Men Trumps utrikespolitik misslyckades också på sina egna meriter. Nordkorea utökade sin kärnvapenarsenal. Koreanerna byggde fler och bättre missiler trots Trumps personliga diplomati med Kim Jong-un. Efter att Trump ensidigt brutit 2015 års atomenergiavtal (Joint Comprehensive Plan of Action) kortade Iran den tid man behöver för att utveckla kärnvapen. Diktaturen i Venezuela har fördjupats. Ryssland, Syrien och Iran har stärkt inflytandet i Mellanöstern sedan Amerika dragit tillbaka sina trupper och sitt stöd för lokala samarbetspartners.

I vidare bemärkelse har USA:s tillbakadragande från internationella avtal och institutioner kommit att känneteckna Trumps utrikespolitik. Samma sak med hans kritik mot USA:s allierade i Europa och Asien. Hans gemytliga umgänge med auktoritära ledare. Nonchalansen inför brott mot mänskliga rättigheter. 

Det sammanlagda resultatet är en försvagning av USA:s inflytande i världen.

Trump ärvde en mängd relationer, allianser och institutioner. De har förstås inte har varit perfekta. Men under sjuttiofem års tid har de skapat ett sammanhang inom vilket konflikter mellan stormakter har undvikits, demokratin har utvidgats och välstånd och levnadsvillkor har förbättrats. Genom en blandning av ”Amerika först”-nationalism, unilateralism och isolationism gjorde Trump allt han kunde för att riva upp många av dessa relationer utan att ersätta dem med något bättre.

han kommer att förbli en inflytelserik kraft inom det republikanska partiet

Det blir svårt – om inte omöjligt – att inom överskådlig tid reparera skadan. Trump kommer inte längre att vara president, men han kommer att förbli en inflytelserik kraft inom det republikanska partiet och i landet. Världen var redan på väg mot större oreda och USA:s inflytande höll redan på att försvagas, men Trump accelererade dessa trender dramatiskt. Slutsummeringen visar att han lämnar över ett land och en värld som befinner sig i ett långt värre tillstånd än det han ärvde. Så lyder hans sorgliga eftermäle.

Richard Haass, ordförande för Council of Foreign Relations, har varit chef för USA:s utrikesdepartements strategiska avdelning (2001–2003). Han var president George W Bushs speciella sändebud till Nordirland och projektledare för Future of Afghanistan. Han är författare till The World: A Brief Introduction (Penguin Putnam Inc, 2020).