I rapporten, som forskaren Hanna Cinthio gjorde i våras, har en inventering gjorts för att kartlägga omfattningen/förekomsten av hedersföretryck på Malmös förskolor.

Initiativet att göra inventeringen kom från tjänstemännen själva sedan politikerna beslutat om att ge samtliga förvaltningar i Malmö ett brett uppdrag att öka kompetensen på området.

Rapporten visar att det finns problem med hederskultur och (främst) muslimska traditioner både bland barn, föräldrar och personal.

Läs även: Rapport om Malmös förskolor: ”Jag har slöja för mamma säger att tjejer som mig har det”

Bland annat framkommer det i rapporten hur barn ifrågasätter kvinnlig personals klädsel, att barn uppmanats att enbart leka med andra muslimer och att mycket unga flickor tvingas bära slöja trots att de inte vill det. På förskolor går barn i åldrarna ett till fem år.

Det genomgående temat är könsseparatism. Att pojkar och flickor särbehandlas, inte ska göra saker ihop. De små flickorna i förskolan behandlas dessutom konsekvent sämre och har en lägre social ställning.

Enligt rapporten finns det personal som vägrar att hämta matvagnen om det finns fläskkött på den, eller att sitta vid ett bord om det står fläskkött där. Det nämns också hur personal rangordnas efter vem som är ”äkta troende”. Den muslimska fastemånaden Ramadan är också ett problem då flera i personalen klagar på trötthet på grund av fasta.

Anna Karlfeldt är utbildningschef på Malmö stads förskoleförvaltning och hon svarar på Bulletins frågor via mejl.

I rapporten framkommer att personal vägrar befatta sig med fläskkött. Kan man jobba inom Malmö stad och exempelvis inte hämta en matvagn där det står fläskkött på?

”Det finns en förväntan att man ska göra alla förekommande arbetsuppgifter inom ramen för sin anställning”, svarar Karlfeldt.

I inventeringen framkommer exempel på flickor som – mot sin vilja – tvingas bära slöja i mycket ung ålder. Vad tänker ni göra åt det?

”Det ingår inte i förskolepersonalens uppdrag att tvinga barn att ta på sig eller av sig specifika klädesplagg”, skriver Karlfeldt.

Hon fortsätter:

”Religiös och kulturell klädsel är för övrigt tillåten i den svenska förskolan. Däremot får inte klädseln hindra barnet att delta i förskolans verksamhet. I förskolan utgår vi ifrån vad som är bäst för barnet.”

I rapporten beskrivs hur flickor och pojkar förväntas att inte umgås med varandra, att de är uppfostrade att inte sitta med varandra och att föräldrar förväntar sig att pojkar och flickor ska hållas isär.

Får flickor och pojkar leka med varandra, sitta med varandra, på förskolor i Malmö eller upprätthåller er personal föräldrarnas önskan om könsseparatism?

”Självklart får barnen vara sig själva och leka med vem de vill på våra förskolor”, svarar Anna Karlfeldt.

”Inventeringen har gett oss värdefull kunskap om hur konflikter kring detta kan ta sig uttryck, och utgör därför ett mycket användbart verktyg för oss i det fortsatta arbetet med vårt värdegrundsarbete”, fortsätter hon.

”Att få vårdnadshavare att helt ändra sina egna normer och värderingar till de som läroplanen bygger på kan så klart vara svårt. Det är dock viktigt att kunna förklara för alla vårdnadshavare vad som gäller på förskolan och varför.”

Anna Karlfeldt avslutar:

”Förskolan ska ta en aktiv roll för att skapa en förståelse för förskolans värdegrund, dvs de normer och värden som gäller i utbildningen. Samtidigt har förskolans personal i uppgift att sträva efter en respektfull relation och god kommunikation med alla vårdnadshavare.”

Läs även: Rapport om Malmös förskolor: ”Jag har slöja för mamma säger att tjejer som mig har det”