En rapport om hederskultur i Malmös förskolor visar omfattande problem med muslimska traditioner hos barn och föräldrar. Det är framför allt små flickor som far illa och behandlas sämre, visar rapporten.
I våras genomförde forskaren Hanna Cinthio en undersökning där hon intervjuat anställda om problemen med hederskultur i Malmös förskolor. Resultatet är nattsvart.
– Man har inte riktigt tittat på problemen bland så små barn tidigare. Det finns många frågor här att lyfta, säger Cinthio till Expressen.
I 12 av 13 förskolor rapporteras det om förekomst av hederskultur. På förskolor går barn mellan 1 och 5 år.
I rapporten kopplas mycket av problemen till muslimska föräldrar och barn. Och det är konsekvent flickorna som behandlas sämre, är sedda som mindre värda, och har fler tabun och förbud kring sig.
Det framkommer hur flickor i mycket låg ålder tvingas att bära slöja. Det sker även mot flickornas egen vilja.
”Jag har slöja för mamma säger att tjejer som mig har det”, berättar en flicka för personalen. En annan flicka är bara tre och vill inte ha slöjan, den är obekväm, kliar och är i vägen, men måste för föräldrarna har bestämt det.”
Problematiska kroppsnormer
Personalen är, visar det sig i rapporten, inte helt på det klara hur man ska bemöta att flickor tvingas bära slöja i förskolan. En i personalen funderar om att man kanske ska lyfta det som något positivt när en flicka börjat tvingas bära slöja och gör en jämförelse med när ett barn fått glasögon.
”[När ett barn fått glasögon är det] självklart att personalen lyfter detta som något positivt: ’Så bra att du har fått glasögon och kan se bättre! Vilka coola glasögon!’ Ska ett barn som tagit på sig slöja få bekräftelse eller ej?”
Det framkommer också i rapporten att barn på Malmös förskolor har uppfostrats att inte visa sin egen kropp. Pojkar har även åsikter om flickor ”visar för mycket”.
”Ett exempel gäller pojkar som reagerat väldigt starkt på att en flicka gick utan strumpbyxor efter att ha varit ute i regnet [...].”
Även kvinnlig personal tvingas få sina klädvanor ifrågasatta av barnen.
”Varför visar du dina fötter på sommaren? Du får inte visa dina fötter. Min mamma gör inte så. Varför visar du dina armar? Det får man inte”, [sagt av ett barn till en personal]
Könsseparatismen är utbredd. Flickor får inte leka med pojkar och vice versa. De får inte sitta bredvid varandra, hålla handen. Enligt rapporten finns en känsla hos en del personal att pojkar inte lyssnar på kvinnlig personal.
Uppmanas att bara leka med andra muslimer
Några barn uppfostras med rasistiska värderingar. De får lära sig att inte leka med barn med mörkare hudfärg. Andra får höra att de bara ska hålla sig till dem inom samma religion.
”Någon vårdnadshavare har sagt till sitt barn att bara leka med muslimer.”
Muslimska termer om vad som är okej och inte okej har enligt rapporten blivit vardagsmat inom förskolan, även bland de svenska barnen.
”Orden ”halal” och ”haram” är vanligt förekommande. Någon påpekar att detta språkbruk har blivit normaliserat även bland barn som har svenska som modersmål, och som inte själva är muslimer.”
Muslimska barn är inte bara rädda för att äta fläskkött – de hånar även andra barn som äter det och säger att det är ”smutsigt”.
En del barn förbjuds att delta på högtider som jul och påsk. De får heller inte sjunga julsånger eller följa med till kyrkan.
Kvinnlig personal är särskilt utsatt. En del i personalen som tagit av sig slöjan blir ifrågasatta av föräldrar på grund av detta. Andra, som bär slöja, har råkat ut för att föräldrar inte vill prata med dem på grund av det. Det framkommer att föräldrar, främst pappor, inte tar i hand eller ser personal i ögonen.
”Någon upplever att vissa vårdnadshavare ’går förbi oss som är svenska och fram till dem som har sjal och lämnar sina barn, oavsett om personen jobbar på den avdelningen eller ej ’.”
Även med personalen är det problem. Det framkommer att en del muslimsk personal inte vill ha ”fläskmat” på sitt bord trots att det finns barn som äter det. Finns det griskött på matvagnen vägrar man hämta den. Personal rangordnas också sinsemellan om man är en ”äkta troende”. Det uppges i rapporten också att personal haft synpunkter på kollegors klädsel.
Det rapporteras vidare om vikarier som bara vänder sig till barn och föräldrar med samma etniska bakgrund.
Rapporten om hederskultur i Malmös förskolor släpptes i maj men uppmärksammades först nyligen, och då av Sveriges Radio.
För att komma tillrätta med problemen har Malmö stad inrättat handlingsplaner.
Bulletin söker Malmö stad för en kommentar.
Läs även: Brinkemo: Klanuppgörelsen i Lund – en fråga om heder
Hela rapporten finns att läsa här.
