Skolverket återkräver nu 14 miljoner kronor från olika läxhjälpsföreningar efter en intern granskning av statsbidrag för 2021. Skolverket kommer dessutom att lämna flera förslag till regeringen för att stävja fusket – bland annat ska lokaler granskas noggrannare och ansökningsförfarandet ska skärpas till.
– Även om vi har skärpt rutinerna inser vi att det fortfarande finns en hög risk för att oseriösa aktörer ansöker om bidraget, säger Skolverkets avdelningschef Jonas Krantz.
Under 2021 betalade Skolverket ut 60 miljoner kronor till olika läxhjälpsföreningar. Sammanlagt har Skolverket betalat ut över 225 miljoner kronor till organisationer i hela landet sedan stödet för läxhjälp infördes 2014. Syftet med dessa bidrag är bland annat att hjälpa barn i utsatta områden med läxorna. Nu skriver Skolverket på sin hemsida att de utfört en intern granskning och kommer att återkräva olika läxhjälpsföreningar på totalt 14 miljoner kronor. Detta efter att det uppdagats att det fuskats med bidraget i stor utsträckning.
Skolverkets granskning visar att statsbidraget använts till icke godkända aktiviteter, att organisationernas inbetalda arbetsgivaravgifter varit lägre än vad de har redovisat till Skolverket och att revisorerna i flera fall inte varit oberoende. Revisorerna har heller inte kunnat styrka samtliga kostnader som organisationerna redovisat, visar granskningen.
Flera olika medier har uppmärksammat läxhjälpsfusket. Opinionsbildaren Rebecca Weidmo Uvell granskade och uppmärksammade fusket hos läxhjälpsföreningar redan 2019, något hon skrev om på sin blogg. Mediekanalen Riks avslöjade i maj 2021 att den ideella kulturföreningen Rajo i Nynäshamn drivit en pappersförening och på så sätt tillskansat sig miljonbelopp. Kulturföreningen blev återbetalningsskyldig och polisanmäldes av Skolverket för bidragsbedrägeri. Och i början av november i år gjorde Expressen en större rikstäckande granskning som visade att läxhjälpsfusket var utbrett – framför allt bland somaliska föreningar.
– Även om vi har skärpt rutinerna inser vi att det fortfarande finns en hög risk för att oseriösa aktörer ansöker om bidraget. Vi menar att bidraget i stället bör betalas ut till skolhuvudmännen, eftersom de är bäst lämpade att bedöma vilka lokala organisationer som kan erbjuda en bra läxhjälp. Det finns organisationer som sköter läxhjälp på ett utomordentligt sätt. Vi tror att de organisationerna kan fortsätta med sin insats men i ett utökat samarbete med berörda skolor, säger Skolverkets avdelningschef Jonas Krantz.
Vill ändra systemet
Under fredagen lämnade regeringen in en hemställan till regeringen om förslag till justeringar vad gäller kraven att kunna tillgodogöra sig läxhjälpsbidrag.
Några av de förslag som framfördes var bland annat att ansökningsförfarandet ska ställa högre krav och att ersättning endast ska ges till personal, administration samt mellanmål. Bidraget ska endast lämnas för genomförd läxhjälp eller annat stöd – inte bara för planerad läxhjälp. Läxhjälpslokaler ska kontrolleras oftare och ligga i nära anslutning till skolan. Ett ekonomiskt rimlighetsmått stadgas, där kostnaden kopplas till antal elever och timmar.
– Bidrag till läxhjälp är viktigt för att hjälpa elever att lyckas i skolan. Med de förändringar som vi föreslår till regeringen är vår strävan att de ideella organisationerna kan fortsätta vara ett stöd för elever som behöver hjälp att nå målen. Vi ser också att de föreslagna åtgärderna skulle minska risken att läxhjälpsbidragen går till fel saker, säger Jonas Krantz.
Läs även: Hjort: Aktivisterna förklädda till forskare förstör akademien
