Ekobrottens miljardomfattning – välfärden utsatt

I lägesbilden redovisas två uppskattningar om ekonomisk brottslighet. Den kriminella ekonomin beskrivs som 100 till 150 miljarder kronor per år. Arbetslivskriminalitet, med skatteundandragande samt felaktiga utbetalningar och ersättningar, beskrivs som 120 till 150 miljarder kronor per år.

Rapporten redovisar inte hur dessa uppskattningar förhåller sig till varandra eller om de kan läsas sammantaget, trots att de tillsammans rör belopp i hundramiljardklassen.

Summeras siffrorna uppgår totalen till upp emot 300 miljarder kronor.

På frågan om uppskattningarna överlappar svarar Ekobrottsmyndigheten:

– Dessa två beräkningar överlappar inte varandra, utan visar på två olika saker, dels omfattningen av den kriminella ekonomin, dels samhällskostnaderna för arbetslivskriminalitet, säger Tove Kullenberg, kommunikationsstrateg på Ekobrottsmyndigheten, i en skriftlig kommentar till Bulletin.

Uppskattningen av arbetslivskriminalitet har tagits fram i ett annat sammanhang än Ekobrottsmyndighetens egen lägesbild.

– Gällande uppskattningen av vad arbetslivskriminaliteten beräknas kosta samhället är det en beräkning som myndigheterna mot arbetslivskriminalitet har tagit fram, utifrån rapporten ”En bedömning av omfattningen av arbetslivskriminalitet SOU 2023:8”.

Beräkningen om den kriminella ekonomins omfattning kommer från Polismyndigheten, uppger Ekobrottsmyndigheten.

– Vad gäller den kriminella ekonomin är det Polismyndigheten som gjort beräkningen. De har sammanställt siffran utifrån en rad interna och externa rapporter, rapporter från myndighetssamverkan, däribland ”Myndighetsgemensam lägesbild organiserad brottslighet 2021”, säger Kullenberg.

Välfärden utsatt

På frågan om hur stor del av den ekonomiska brottsligheten som rör välfärden jämfört med den privata sektorn redovisar Ekobrottsmyndigheten inget svar. Myndigheten ger i stället en generell beskrivning av var ekonomisk brottslighet förekommer.

– Ekobrottsmyndigheten har inte gjort någon särskild bedömning gällande vilken del av välfärden som är mest utsatt för organiserad brottslighet. Vi ser att ekonomisk brottslighet finns i alla branscher där det finns pengar att tjäna, och detta gäller även välfärden, säger Tove Kullenberg.

På den direkta frågan om hur den totala omfattningen av ekonomisk brottslighet utvecklats sedan flyktingkrisen 2015 redovisar myndigheten inget svar, men påpekar att förändring har skett på senare år.

– Den ekonomiska brottsligheten har under senare år förändrats. Kvalificerade möjliggörare och bolag för att begå brott är några av komponenterna som påverkat utvecklingen. En annan viktig förändring är att ekonomisk brottslighet numera ofta är en integrerad del i annan organiserad brottslighet.

Kullenberg beskriver att det handlar om vart man tjänar mest.

– Ekonomisk brottslighet riktar in sig på områden där man kan tjäna mycket pengar. Här begår de kriminella till exempel skattebrott, bokföringsbrott och näringspenningtvätt, men även bedrägerier och annan brottslighet.

I lägesbilden tar myndigheten upp frågan om straffnivåer, något som de vill se över.

– Straffskalorna för ekonomisk brottslighet är inte anpassade till brottens allvar, och Ekobrottsmyndigheten anser att möjlighet till rubricering av synnerligen grova ekobrott och höjda straffskalor bör utredas, säger hon.

När det gäller regler kring EU-medborgares arbete i Sverige saknas särskilda analyser i lägesbilden.

– Men vi ser att arbetslivskriminalitet är i dag en stor inkomstkälla för den organiserade brottsligheten, säger hon.

Kullenberg beskriver arbetslivskriminalitet som en central inkomstkälla för organiserad brottslighet.

– Genom att bryta mot regler på arbetsmarknaden kan kriminella aktörer tjäna stora pengar med låg risk och betydligt mer lönsamt och mindre riskfyllt än till exempel narkotika- eller vapenbrott. Det handlar om allvarliga och systematiska brott, där arbetstagare ofta utnyttjas genom låga löner, usla arbetsvillkor och bristande säkerhet, säger hon.