Riksbanken valde att sänka styrräntan vid fem tillfällen, dels vid majmötet, dels årets sista fyra möten och vid alla tillfällen med 0,25 procentenheter förutom i november (en sänkning med 0,5 procentenheter).

Rapportförfattarna skriver att sänkningen av styrräntan från 4 till 2,5 procent var ”rimlig” men lyfter samtidigt att en tidigarelagd sänkning hade kunnat vara rimlig.

”Vår bedömning är att besluten i januari och mars var väl avvägda, även om en sänkning till exempel i mars också hade kunnat motiveras; man sänkte i stället i maj”, skriver man i rapporten.

Sågar argument

Man riktar också kritik mot några av de argument som Riksbanken har lyft fram kring räntebesluten.

”Vi är kritiska till argumentet att avvakta med att sänka räntan för att undvika en försvagning av kronkursen. Vi är även skeptiska till argumentet att det är olämpligt att sänka räntan tidigt under året för att det ökar risken att i närtid behöva höja räntan igen”, skriver man i rapporten.

”Välavvägd strategi”

Riksbankschefen Erik Thedéen lyfter själv att man från Riksbankens sida började lätta på penningpolitiken mycket tidigare än många andra centralbanker och dessutom har haft en välavvägd strategi.

”I takt med att inflationsutsikterna blev alltmer stabila under 2024 agerade vi gradvis men snabbt med räntesänkningarna. Jag menar att det var en välavvägd strategi givet den höginflationsmiljö vi kom ifrån och de risker som fanns kring utvecklingen”, säger han i ett pressmeddelande i anslutning till finansutskottets utfrågning av direktionen om penningpolitiken.