– Vi tycker att läget är väldigt allvarligt och vill därför tydligt signalera att de planer vi har för att bygga ut stamnätet bara kommer att täcka en liten del av de mycket stora behov av ökad eleffekt som vi ser bara fram till runt 2030 i Norrland, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem på Svenska kraftnät till Dagens Industri.

En historisk utbyggnad med planer på investeringar för totalt över 1 000 miljarder kronor i bland annat fossilfritt stål, batterier, konstgödsel och vindkraft har påbörjats i norra Sverige.

Statliga gruvbolaget LKAB, stålbolagen SSAB och H2 Green Steel är några i raden av företagen bakom industrisatsningarna som väntas skapa mängder av nya jobb och ökat ekonomiskt välstånd i regionen.

Gemensamt för många av industriprojekten är att de kräver stora mängder el för att kunna bli verklighet.

Kraftigt ökat elbehov

Det totala energibehovet i Sverige kan öka från dagens 170 terawattimmar (TWh) per år till så mycket som 330 TWh om drygt 20 år enligt branschorganisationen Energiföretagens beräkningar.

Det motsvarar ungefär 35 stora kärnkraftsreaktorer eller 10 000 vindkraftverk, enligt SVT.

Elnätet kommer att behöva förstärkas för 400 miljarder kronor fram till 2030. Till 2045 närmar vi oss 1 000 miljarder, varav hälften är reinvesteringar, eftersom elnätet är gammalt och behöver renoveras, sa Per Holm, ansvarig för Energiföretagens klimatpolitik, när branschorganisationens rapport publicerades i februari i år.

Tusen miljarder är fyra femtedelar av hela statsbudgeten.

Det är enorma siffror ny produktion och investeringar i elnät som Energiföretagen anser krävs på kort tid (20 år).

Varnar för elbrist

Nu slår Svenska kraftnät, som ansvarar för det svenska elsystemet, larm.

Fördjupade analyser gör att Svenska kraftnät kan lämna förhandsbesked om ytterligare 500 MW i kapacitetsuttag till de stora planerade investeringarna i Norrland. Detta utöver de 2000 MW, som Svenska kraftnät lämnade besked om för drygt ett år sedan.

Enligt ett pressmeddelande från Svenska kraftnät räcker inte dessa 500 MW tillsammans med det tidigare beskedet om 2000 MW för att tillgodose de ansökningar om ökat effektuttag som finns i Norrland. Faktiska och prognostiserade ansökningar pekar på mycket större behov.

– För att kunna möta de stora effektbehoven räcker det inte att enbart bygga ut transmissionsnätet. Det krävs även andra åtgärder. En är att förbrukningen blir mer flexibel än vad den är idag. Under ansträngda lägen måste förbrukningen kunna regleras för att inte nätet ska bli överbelastat och för att kunna möta den väderberoende produktionen, säger Daniel Gustafsson.

På sikt, när effekttillräckligheten blir allt mer utmanande fram mot 2030-talet, med successivt ökande förbrukning, krävs, enligt Daniel Gustafsson, nya investeringar i elproduktion, både väderberoende och planerbar.

2000 MW plus 500 MW är omfattande kapacitetsökningar och motsvarar produktionen från cirka två-tre kärnkraftsreaktorer, enligt Svenska kraftnät.

Läs även: Finsk kärnkraft sänker svenska elpriser