Processen för det svenska Natomedlemskapet har inte gått som planerat. Det var tänkt att det skulle vara en naturlig och enkel process i och med Sveriges nära samarbete med Nato genom åren. Så har dock inte varit fallet.

Turkiet har visat sig vara ett stort hinder i den svenska ansökan. Erdoğan vill inte godkänna ett svenskt Natomedlemskap.

Enligt den turkiske presidenten stödjer både Sverige och Finland kurdiska organisationer som enligt turkisk lag är terroriststämplade. Turkiet vill att Sverige och Finland utlämnar personer från organisationerna och lyfter vapenembargot mot landet.

Turkiets krav är något som både den svenska och finska delegationen inte har kunnat uppfylla eller nå en kompromiss kring. Därför står fortfarande Erdoğan fast vid att inte släppa in Sverige i Nato.

Samtal i Bryssel

Under måndagen träffade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg representanter från Turkiet, Sverige och Finland i Bryssel. Stoltenberg beskriver samtalen som “konstruktiva”.

Turkiet verkar dock inte lika optimistiska och sade efter mötet i Bryssel att mer arbete behöver göras från svensk och finsk sida. Den turkiske presidentens talesman Ibrahim Kalin sade att framförallt Sverige behövde vidta “omedelbara åtgärder” mot de kurdiska organisationerna i landet.

Kalin tillade att det svenska och finska Natomedlemskapet är helt beroende av ländernas vilja och hastighet att vidta dessa åtgärder. Han sade även att toppmötet i Nato inte är en tidsgräns.

– Natotoppmötet i Madrid är inte deadline, våra förhandlingar kommer att fortsätta, säger Ibrahim Kalin efter samtalen i Bryssel.

Toppmötet i Madrid

Toppmötet i Madrid börjar den 28 juni. Då kommer bland annat Ukrainakriget att diskuteras, men även det svenska och finska Natomedlemskapet. Turkiet förväntas och hoppas ha ändrat sin inställning till dess.

Det ser dock inte ut att bli så. Utifrån landets ställningstagande mot ett svenskt Natomedlemskap under en längre tid och de senaste kommentarerna om att Natotoppmötet inte är en tidsgräns, tros inte Turkiet ändra sig till dess.

Dock går det aldrig att säga med säkerhet. Erdoğan har en vecka på sig innan mötet äger rum i Madrid. Allt är möjligt inom dessa dagar. Flertalet samtal och möten kommer hållas mellan de tre länderna inom de kommande dagarna inför Natotoppmötet, både officiella och inofficiella.

Trycket är stort från resterande Natomedlemmar att få Turkiet att ändra sig. Både USA, Storbritannien har redan försökt få Erdoğan att komma runt sitt beslut, något som säkerligen kommer försökas igen av dessa länder under de kommande dagarna.

Vad händer annars?

Om Turkiet inte ändrar sig och fortsätter att motsätta sig ett svenskt och finskt Natomedlemskap innebär detta en längre ansökningsperiod än tänkt.

Då kan det svenska Natomedlemskapet vänta till och med till nästa år, något som Bulletin tidigare rapporterat om. Även Sveriges utrikesminister Ann Linde uttryckte under måndagen att det svenska Natomedlemskapet kan komma att dröja. Hon sade att Sverige är beredda på att ansökningen till Nato kan komma att ta tid.

Även den finska statsministern Sanna Marin har uttryckt oro för ett sådant scenario om problemet med Turkiet inte löser sig innan toppmötet i Madrid.

– Det är viktigt att vi löser situationen med Turkiet nu, momentet är nu. Om vi inte löser frågan före Madrid finns det en risk för att situationen fryser fast, säger statsministern Sanna Marin.

Läs även: Hjort: Centern tror att Gnosjöandan kan lösa allt