Kärnkraftsexperten Jan Blomgren kritiserar Energiforsks rapport om stabiliteten i det svenska elsystemet, som han menar bortser från de ökade kostnader som krävts för att stabilisera vindkraften. Nu svarar Energiforsks vd Markus Wråke, som bland annat skriver att kostnaden ”endast är en bråkdel av totala kostnaden för elförsörjningen”, och att den ökning som skett beror på höga elpriser, inte på stödtjänsterna i sig.
Det svenska elsystemet har inte blivit mindre stabilt när kärnkraft ersatts med vindkraft, enligt en ny rapport från forskningsbolaget Energiforsk, som ägs av bland andra branschorganet Energiföretagen och Svenska kraftnät.
– Det är kritiskt att Sveriges elsystem är robust, men på senare år har det börjat ifrågasättas. Den här rapporten bekräftar Energiforsks bild att i ett internationellt perspektiv fungerar vårt elsystem väldigt bra, nästan oavsett hur man mäter, säger Energiforsks vd Markus Wråke i ett uttalande.
Rapporten får emellertid kritik från kärnkraftsexperten Jan Blomgren, som Bulletin har intervjuat. Blomgren menar visserligen att rapporten ”verkar gedigen” och att ”faktaunderlaget verkar korrekt”, men är kritisk till att rapporten enligt honom inte tar ”upp ekonomiska aspekter över huvud taget.”
– Det enda ekonomiska man kommenterar är att Svenska Kraftnäts direkta kostnader för att balansera elnätet har, inom citationstecken, ”bara” ökat från en till åtta miljarder per år, och avfärdar detta som varandes en piss i havet.
Läs även: Blomgren om elnätet: ”Summan ser du på din näträkning”
I rapportens pressmeddelande säger Mikael Odenberger, en av de forskare som arbetat med rapporten, att de stora kostnaderna för elsystemet ”är kopplade till att producera och transportera el, stödtjänster utgör bara några fåtal procent.”
– Mycket pekar på att med ny teknik som batterier blir det billigare att hålla reserver med hjälp av bland annat stödtjänster, säger han och fortsätter:
– Sverige har aldrig haft bättre möjligheter att hålla systemet stabilt och kostnaden per kWh för att klara det i framtiden ser enligt våra analyser ut att ligga på ungefär samma nivåer som i dag.
Blomgren menar även att rapporten inte heller tar upp de kostnader som krävs för att stabilisera de regionala och lokala näten, som inte ingår i Svenska Kraftnäts stamnät.
– Stora delen är ju de regionala och lokala näten, och där stoppar vi in hur mycket batterier och annat som helst för att de ska klara sin lokala stabilitet. Och summan av detta är det du ser på din näträkning, därför att Svenska Kraftnät kostnader förs ut på de lokala och regionala näten.
Wråke svarar på kritiken: ”Tror att analysen tar hänsyn till det han är bekymrad över”
Bulletin har låtit Energiforsks vd Markus Wråke ta del av Blomgrens kritik, och han inleder sitt mejlsvar med att skriva att ”Blomgren ställer relevanta frågor och jag tror att analysen tar hänsyn till det han är bekymrad över även om det förstås är möjligt att något missats”
”Det är också viktigt att komma ihåg att den här rapporten inte gör anspråk på att fånga allt som är relevant för elsystemets utveckling, i synnerhet inte om vi blickar framåt”, skriver Wråke vidare, och påpekar att rapporten inte tar upp kärnkraftsfrågan som han menar rymmer ”många fler dimensioner än vad den här rapporten täcker”.
Istället vill Wråke rekommendera Energiforsks forskning om kärnkraft, som han beskriver som ”omfattande” och ”till stor del finansierat av ägarna av existerande reaktorer i Sverige”.
Blomgren menar att ni för lättvindigt avfärdar ökningen av kostnaden för stödtjänster från en till mellan sex och åtta miljarder, som ju är en ganska stor ökning. Har ni någon kommentar till det?
”Analysen avfärdar inte ökningen av kostnader för stödtjänster” skriver Wråke, som pekar på ”två aspekter” som ”särskilt viktiga”.
”Det är hjälpsamt att jämföra olika vad olika delar av elförsörjningen kostar för att avgöra hur stor/eller liten ekonomisk fråga stabiliteten är. Analysen visar att kostnaderna för stödtjänster, trots att de ökat, endast är en bråkdel av totala kostnaden för elförsörjningen. Andelen av totalen ser heller inte ut att öka nämnvärt. Detta gör förstås inte att stabiliteten är en mindre viktig teknisk fråga – det är tvärtom helt avgörande att den upprätthålls – men det ger perspektiv på hur stora pengar det handlar om jämfört med vad elförsörjningen som helhet kostar” skriver Wråke och fortsätter:
”Rapporten konstaterar att ökningen i kostnader för stödtjänster i stor utsträckning drivits av att elpriset på elbörsen stigit, snarare än av att stabiliteten blivit sämre. Annorlunda uttryckt: eftersom priset på stödtjänster är kopplade till elpriset så ger ett högt elpris även höga priser på stödtjänster.”
”Detta har också Svenska kraftnät i sina analyser lyft fram som den främsta orsaken till ökade kostnader. Därtill finns det en poäng i att nya stödtjänster tillkommit med initialt höga kostnader, t ex FFR (en typ av stödtjänst) som i början hade en omsättning på ca 100 Miljoner SEK per år men idag endast en tiondel av detta, drivet av bland annat fallande kostnader på teknik och att fler aktörer kommit in på stödtjänstmarknaden så att konkurrensen ökat. Det har alltså varit en initial kostnad kopplat till omogna marknader som vi även ser inom andra stödtjänster.”
Blomgren säger även att ni inte räknat med nätägarnas ytterligare kostnader för att stabilisera elnätet, en ökad kostnad som elkunder märker i och med rejält ökad elnätsavgift. Varför har ni i så fall valt att bortse från det? Är inte kostnaden för att upprätthålla stabiliteten en ganska viktig faktor när man undersöker stabiliteten?
”Jo det är absolut en viktig faktor, och analysen bortser inte från den. Som rapporten konstaterar är det tack vare att bland annat SvK gjort åtgärder som stabiliteten kunnat upprätthållas så väl. Det är relevant att fråga sig om dessa kostnader dyker upp någonstans än på stödtjänstmarknaden (som jag tolkar att Blomgren gör). Även här är kopplingen till elpriset central eftersom en viktig del av elnätskostnaden är kostnader för energiförluster i elnäten, och dessa ökar med ökande elpris (varje förlorad kWh är helt enkelt mer värd om priset är högt).”
”Avseende stabilitet så är det dessutom i mångt och mycket en fråga för transmissionsnätsnivån, dvs investeringar i region och lokalnät görs i mindre utsträckning för att hantera elsystemstabilitet. Elnätet är inne i en intensiv investeringsfas på samtliga nätnivåer vilket drivs främst av återinvesteringar men även expansion och omställningsprojekt.”
”Det går inte att urskilja några direkta kostnader som springer direkt ur elsystemstabilitet, dvs det går inte säga att ökade elnätsavgifter är en konsekvens av minskad elsystemstabilitet. Kostnadsanalysen beaktar samtliga kostnader för elnät (alla nätnivåerna transmission, region och lokalnät). Dessa har ökat men det går inte säga att det är på grund av sämre stabilitet.”
