Den traditionella västvärldens ledare möts i Paris med kort varsel, efter en vecka där USA ändrade förutsättningarna genom sina ställningstaganden vid säkerhetskonferensen i München.

Frankrikes president Emmanuel Macron står värd och tar emot ledare från Tyskland, Storbritannien, Italien, Polen, Spanien, Nederländerna och Danmark, samt EU och Nato.

Polens premiärminister Donald Tusk säger att han kommer uppmana de europeiska ledarna att ”omedelbart” stärka Europas försvar och varnade för att det försvaret inte matchar Rysslands.

– Vi kommer inte att kunna hjälpa Ukraina på ett effektivt sätt om vi inte omedelbart vidtar åtgärder när det gäller vår egen försvarsförmåga. Om Europa, som läget är i dag, inte kan motverka Rysslands militära potential, då måste vi komma ikapp omedelbart, säger Tusk.

Europeiskt samarbete

Storbritannien och Sverige utesluter inte att skicka soldater till en eventuell fredsbevarande insats i framtiden. Sverige närvarar dock inte vid mötet i Paris utan företräds formellt av Danmark.

Danmarks statsminister Mette Fredriksen säger i ett uttalande att hon ser en ny europeisk beslutsamhet:

”Vi måste öka det militära stödet till Ukraina, vi måste producera mer och vi måste göra det snabbare. Och så måste vi ta bort begränsningarna för ukrainarnas vapenanvändning så att de kan försvara sig mot ryssarna. Ett eldupphör får inte leda till rysk upprustning följt av nya ryska attacker.”

Förhandlingar inleds

Om en vecka har det gått tre år sedan Ryssland inledde invasionen av sitt grannland. USA:s president Donald Trump har meddelat att han vill få ett snabbt slut på kriget.

Trump har vänt sig direkt till den sanktionsbelagde Vladimir Putin. Redan på tisdagen uppges amerikanska och ryska delegationer mötas i Saudiarabien.

Ukraina, EU och andra allierade ser så här långt ut att få se på. Där utgångspunkten länge har varit att Rysslands invasion inte ska tillåtas förändra den regelstyrda världsordningen talar USA nu om ett behov av ”realistiska” eftergifter.