Påverkans- och informationskrigsattacker blir allt vanligare och blir alltmer sofistikerade ju bättre tekniken blir. Inför den stundande valrörelsen har Bulletin pratat med experten på området, Johan Rodensjö, militär lärare på försvarshögskolan. Han undervisar bland annat om informationsoperationer, det vill säga påverkans- och informationskrigföring. Något som han tror kommer att ta fart inför höstens val.

– Tekniken att bedriva desinformation ligger nära sanningen. Betraktaren av filmen eller bilden skulle kunna säga eller göra detta. Ofta handlar det om små förändringar och de bygger på vilseledning, man får målgruppen att tro att det är sant då det är tillräckligt rimligt. Det gör det svårt att upptäcka, säger Johan Rodensjö till Bulletin.

Rodensjö menar att det är viktigt att dela in valet i två delar. Det ena handlar om partiernas egna valkampanjer och det andra är själva röstningen. Attacker mot valkampanjerna är möjliga. Själva röstningen är mer säker då den sker manuellt och inte digitalt och är därför svårare att påverka.

Partiernas egna valkampanjer kan komma att drabbas av olika typer av informationspåverkan. Rodensjö menar att valkampanjer bygger på att informera och påverka medborgare att tänka på ett speciellt sätt.

Möjligt med ”deep fake”

”Deep fake” är en typ av informationspåverkan. Det är ett fenomen som började användas 2015 och kommer ursprungligen från filmindustrin. ”Deep fake” innebär att man förfalskar videor, där man gör om rösten för att få det att verka som att personen i fråga sagt något som den egentligen inte sagt.

– Tekniken och verktygen har blivit alltmer lättanvända. Idag finns en uppsjö av appar och andra lättillgängliga verktyg som gör att i princip vem som helst kan skapa en ”deep fake”, säger Rodensjö.

Rodensjö menar att denna ökning av tillgängligheten har gjort att det blivit alltmer vanligt med den här typen av fabricerad påverkan.

På sistone har fenomenet börjat smyga sig in och användas mer och mer på den politiska arenan. Bland annat har den tidigare amerikanske presidenten Barack Obama drabbats av ”deep fake”. En video på Obama spreds där han uttryckte personliga åsikter kring den dåvarande presidenten Donald Trump. Videon blev viral och visade sig senare vara en ”deep fake”. Det flaggades för ”deep fake” under presidentvalet i USA 2020, men det blev inte så stort som man hade trott.

Ett mer aktuellt exempel är en video som spridits på den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj under Ukrainakriget. I videon säger Zelenskyj att Ukraina kapitulerat och uppmanar det ukrainska folket att lägga ner sina vapen. En video som spreds över sociala medier, men som sedan klassificerades som ”deep fake”.

”Deep fake” i Sverige?

I frågan om ”deep fake” är ett hot mot Sverige menar Rodensjö att det inte är så. Även om det svenska valet kan drabbas av ”deep fake”, är bedömningen att det inte kommer att vara så farligt.

– Är det då ett hot? Teknikutvecklingen, den ökande tillgängligheten och ökade antalet fejkade filmer på sociala medier har gjort många oroliga över den demokratiska utvecklingen. Men de fejkade filmerna är fortfarande inte tillräckligt bra. Det går ganska lätt att se att filmen är fejkad.

Rodensjö menar att det fortfarande är relativt enkelt att märka om en video är manipulerad eller inte, då tekniken fortfarande inte är helt fullkomlig. Det betyder inte att det svenska valet kommer att vara förskonat från ”deep fake”. Rodensjö menar att det fortfarande är möjligt att de drabbar oss, både från inhemska aktörer såväl som utländska:

– Mer sannolikt att extremistiska grupper skulle kunna använda sig av ”deep fake”. Eller kanske partiers ungdomsförbund. Motivet är då att vrida en fråga i en viss riktning, antingen för att förstärka ens ståndpunkt, argument eller misskreditera någon.

Även utländska aktörer kan komma att använda sig av det här sättet att sprida falska klipp. Rodensjö menar dock att det är desto svårare att upptäcka vem som ligger bakom, då det sker i flera steg vilket gör det svårare att spåra.

Vad du borde tänka på

”Deep fake” blir alltmer förekommande på den politiska arenan och är inte alltid lätta att upptäcka. Det gäller därför att vara uppmärksam.

Rodensjö uppmanar till källkritik, framför allt på sociala medier, att ifrågasätt aursprungskällan och syftet bakom ett konto. Det går att upptäcka ”deep fake” genom att lära sig de kännetecknen sådana videor för med sig.

– De är inte äkta videor. Det kan vara allt från onaturliga ögonrörelser, ansiktsuttryck, hållning, känslolöst ansikte eller dålig synkronisering mellan bild och ljud.

Även om Rodensjö inte tror att ”deep fake” kommer att påverka höstens val så mycket, kan det komma att bli ett demokratiproblem i framtiden.

– Om blir du extremt arg eller extremt glad, dela inte vidare utan vänta tills du förstår helheten, avslutar Rodensjö som ett grundtips.

Läs även: S vill utreda språkkrav för permanent uppehållstillstånd