Syftet med att ställa krav på kunskaper i både svenska och samhällskunskap för ett PUT är en främjad integration och ett inkluderande samhälle där individen stärks och aktivt kan delta i samhället, säger regeringen i ett pressmedddeladen. Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har förespråkat språkkrav i många år.

Redan 2001 föreslog Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) ett språktest för invandrare som ansöker om svenskt medborgarskap. Men för inte så länge sedan var ett sådant språkkrav otänkbart inom socialdemokratin.

Bland annat skrev justitieminister Morgan Johansson på sin blogg att ett sådant krav ”tjänar som en magnet för främlingsfientliga väljare till Folkpartiet.” Inlägget raderades senare. Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Veronica Palm sågade även hon språkkrav som kvalificerades som ”mörkbrun hundvisselpolitik”:

Justiteministern har tänkt om

När justitieministern förra hösten utfrågades om hans tvärvändning i frågan i SVT svarade han lakoniskt: ”Jag har tänkt om [...] Det är rimligt att ställa det kravet om man ska ha ett permanent uppehållstillstånd”.

Nu säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman i pressmeddelandet att ”Det är viktigt med kunskaper i svenska och om grundläggande förhållanden i det svenska samhället för att fler ska kunna arbeta och delta i det svenska samhället.”

Utredningen skall föreslå nivåkrav

Vilka nivåer som ska gälla för kunskapskraven i svenska och samhällskunskap, hur proven ska utformas och kontrolleras, och vilka undantag som ska kunna göras från kraven behöver nu utredas, skriver regeringen. Utredningen som nu tillsätts ska presentera sina slutsatser senast den 22 maj 2023.

En mycket snarlik statlig utredning – ”Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap” – presenterades i januari 2021 och förespråkade redan då att det ska införas krav på kunskaper i både svenska och samhällskunskap för att få ett svenskt medborgarskap.

När denna fråga utreddes var vissa myndigheter och aktörer öppet kritiska. Svenska Kyrkan menade bland annat att ett språkkrav för medborgarskap riskerar att öka segregationen och särskilt drabba kvinnor och lågutbildade, rapporterade SVT förra våren.

Universiteten i Uppsala, Stockholm, Lund och Malmö, samt Statskontoret och en rad länsstyrelser menar det saknas evidens för att språkkrav leder till ökad integration, enligt Sveriges Radio.

Arbetsförmedlingen och SKR, Sveriges kommuner och regioner, har däremot ställt sig positiva till språk- och samhällskunskapskraven.

Läs även: Dahlman: Kyrkan har fel - att ställa språkkrav är att bry sig