Det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa tynger aktiemarknaderna runtom i världen. Det amerikanska Dow Jones-indexet har sedan årsskiftet tappat mer än fem procent och det svenska OMX indexet åtta procent.

– Tonläget har avsevärt höjts de senaste dagarna när USA kom ut med en skarp varning [om en förestående fullskalig rysk invasion av Ukraina]. Marknaden var redan då skakig på grund av den snabba penningpolitiska omsvängningen i USA och Storbritannien, säger Nordeas chefsstrateg Johan Larsson till Bulletin.

Federal Reserve har medddelat att de enbart i år kommer att utföra tre räntehöjningar, medan Bank of England hunnit utföra två höjningar sedan december 2021.

Läs även: UD manar svenskar: Lämna Ukraina snarast

– Vi ser en ytterligare kraftig nedsida vid det värsta scenariot, en situation med direkta krigshandlingar mellan Ryssland och Nato, men bedömer detta scenario som osannolikt. Rysslands ekonomi är väldigt beroende av intäkterna från sina olje- och gasexporter till Västeuropa och de inflöden av utländsk valuta denna export medför.

Det är inte bara Ryssland som är beroende av Europa, även Europa behöver den ryska naturgasen för att värma delar av kontinenten. Gaspriserna har stigit med nästan 300 procent sedan början av 2021 [till 26 dollar per miljon BTU]. Även oljepriserna har skjutit i höjden och närmar sig 100 dollar per fat – en nivå som inte uppnåtts de senaste sju åren.

– Energilagren är låga och efterfrågan hög nu när det är vinter, och vid en fullskalig invasion får man räkna med klart högre prisnivåer än dagens, varnar Larsson.

Läs även: Spända läget mellan Ryssland och Ukraina kan utlösa ny uppgång i Europas gaspriser

Små valutor som kronan tar stryk i oroliga tider

Den svenska kronan har tappat 2,9 procent gentemot dollarn och dryga 3 procent mot euron sedan årsskiftet.

– I tider av oro tenderar valutaflödena att gynna dollarn, euron, schweizer francen eller yenen på bekostnad av mindre valutor som den svenska kronan, förklarar Larsson.

Sveriges exportberoende ekonomi gynnas av den svagare kronan.

– Utgångsläget för den svenska ekonomin är fortsatt god, även om tillväxten förutspås bromsa in under 2022. Företagen har goda ekonomiska förutsättningar framför sig, säger Larsson.

Nordeas prognos ligger på 3,6-procentig tillväxt av BNP under 2022, jämfört med 4,6 procent 2021.

– Snabba räntehöjningar runtom i världen riskerar att knäcka de senaste årens börsuppgångar och dämpa den globala konjunkturen – som Sverige är starkt beroende av. Det finns en oro att centralbankerna [runtom i världen] tar i för mycket och det oroar marknaden, sammanfattar Larsson.

Riksbanken fortsätter att ta situationen med ro. I helgen upprepade riksbankchefen Stefan Ingves att den svenska nollräntestrategin lär bestå till slutet av 2024 under en intervju med Sveriges Radio.

Läs även: Börsen faller på oro för räntelyft

Marknadskaos uteblev 2014

Senast Ryssland gick till angrepp, när de gick in i områden med en ryssvänlig befolkning i östra Ukraina och Krimhalvön under 2014, uteblev marknadskaos.

– Det blev en liten påverkan. Världsbörserna tappade några procent men vände snabbt uppåt. Den största effekten märktes av på den ryska aktiemarknaden och rubeln. De sanktioner som infördes dämpade landets tillväxt med mellan 0.5–1,5 procent av BNP, säger Larsson.

Men mycket mer står på spel i dag. Ett fullskaligt krig skulle inte gynna någon av de inblandade parterna och knappast leda till några tydliga segrare.

– Det skulle inte ge Ryssland samma paradseger [som 2014]. Även om Ryssland har laddat upp, så har Ukraina gjort detsamma och bland annat minerat sina gränser, påpekar Larsson, som anser att risken för ett fullskaligt krig är liten.

Läs även: Analys: Hur troligt är egentligen ett krig mellan Ryssland och Ukraina?