Säkerhetsläget i Sveriges närområde är försämrat. Kristider ligger i stöpsleven med kriget i Ukraina och väntan på ett Natomedlemskap. Fem experter på informatik har pekat ut Sveriges största brist när det kommer till krishantering, nämligen informationsinfrastruktur.
På DN debatt skriver Åke Grönlund, Fredrik Karlsson och John Sören Pettersson som är professorer i informatik vid Örebros universitet respektive Karlstads universitet, liksom Ida Lindgren, docent i informatik vid Linköpings universitet och Mats Eriksson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, att Sveriges svaga punkt när det kommer till krisberedskap är informationsinfrastruktur.
Dessa fem experter i informatik skriver att Sveriges beredskapsmyndigheters kommunikativa förmåga vid kristid är under all kritik. Totalt 39 myndigheter samt alla 21 länsstyrelser är utnämnda till ”beredskapsmyndigheter”, det vill säga att de är särskilt viktiga för att hålla Sverige igång under militära eller icke-militära kriser.
Deras uppgifter handlar om allt ifrån att analysera risker till att informera om dem. Just informationsinfrastrukturen anses enligt forskarna vara Sveriges akilleshäl i krisberedskap. Med informationsinfrastukrur menar man hur de olika myndigheternas it-system kommunicerar med varandra.
Sveriges myndigheters it-system uppges vara sämst i Europa på att “tala samma språk”.
Utvärderingar av tidigare kriser som bland annat coronapandemin visar på bristande kommunikation mellan it-systemen som därmed resulterat i brist på samarbete och dåliga resultat.
Dålig erfarenhet
Under skogsbranden i Västmanland 2014 evakuerades åtskilliga människor, men ingen myndighet visste hur många man skulle evakuera eller till vilken plats de skulle evakueras. Informationsdelningen fallerade.
Vid en större och mer omfattande kris kan ännu fler människor behöva evakueras över kommungränserna och under större press. Vid ett sådant tillfälle kan akut nödhjälp och sjukvård även behövas, men om myndigheterna inte vet var de evakuerade finns kan det bli ytterst komplicerat att samordna allt.
Eftersom myndigheternas it-system inte kan “tala med varandra” kan inte information utvinnas på ett effektivt sätt för att lösa nya uppgifter som uppstår vid kriser.
Forskarna konstaterar att Sverige är dåligt förberedda på myndighetssamarbete vid kriser. De konstaterar att samverkan mellan myndigheterna måste förbättras.
