Bostadsmarknaden har redan börjat bromsa in. I april ökade priserna på villor med en procent medan priserna på bostadsrätter var oförändrade, visar Svensk Mäklarstatistiks senaste siffror. På årsbasis har priserna på villor ökat med åtta procent och bostadsrätterna med sju procent.

”Det skulle dock vara förvånande om vi inte får se ett tydligt trendskifte i bostadsprisutvecklingen om Riksbanken fortsätter att höja reporäntan i linje med vad de aviserat”, säger Robert Boije, chefsekonom vid SBAB.

Riksbanken meddelade i april att styrräntan lär behöva höjas gradvis framöver till något under två procent om tre år, jämfört med dagens 0,25 procent. Räntehöjningarna lär behöva gå fortare än planerat, då den senaste inflationssiffran uppnådde 6,4 procent, den högstå nivån sedan början på 1990-talet.

Handelsbanken förutspår bostadsprisfall i storleksordningen tio procent från toppen 2022 till botten 2023, enligt sin senaste konjunkturrapport som kom ut i dag. SBAB:s Boije är mer pessimistisk och skriver till Bulletin att bostadspriserna lär falla med omkring 15 procent från och med nu fram till slutet av 2024, till följd av de stigande boräntorna.

Bankernas olika räntor är till viss del korrelerade till styrräntan och har tickat uppåt de senaste veckorna. SBAB:s treåriga bolåneränta har till exempel höjts med 0,75 procentenheter till 3,28 procent sedan början på april.

Finansinspektionen ser prisfall på uppemot 35 procent

En prisnedgång på drygt 34 procent för villor och 30 procent för bostadsrätter är möjlig om ränteuppgången och elprisuppgången sker i kombination med att budgeten ett hushåll är redo att lägga på sina boendekostnader sjunker till 2020 års nivåer, enligt Finansinspektionens, FI, senaste rapport om den svenska bolånemarknaden.

Hushållen köpte större och dyrare bostäder under pandemin. Boendekostnaderna som andel av inkomst uppnåde därmed historiskt höga nivåer och antas nu sjunka.

Om enbart elpriser ligger kvar på höga nivåer förväntar FI prisnedgångar på 11 procent för hus mellan 2021 och 2023. Lägenheter berörs klart mindre då de förbrukar mindre el än hus. Om enbart bolåneräntorna stiger, bedöms priserna falla med runt 10 procent för hus och 15 procent för lägenheter. Bägge scenarierna är orealistiska i dag.

Om både elpriserna och boränterna fortsätter att stiga förväntas prisfall på cirka 19 procent på villor, vilket motsvarar 2019:s prisnivåer, och på 17 procent på lägenheter, enligt FI:s prognos. Myndigheten varnar även att:

”Antagandet om att hushållen fortsätter att lägga en historiskt hög andel av inkomsten på boendet skapar utrymme för ytterligare prisnedgångar om hushållens preferenser skulle skifta mot lägre boendeutgifter.”

SEB:s privatekonom Américo Fernandéz sa detsamma till Bulletin förra månaden:

”Vi ser många orosmoln som gröper ur hushållens plånböcker: stigande el, drivmedel och matpriser i kombination med stigande bolåneräntor. Man får helt enkelt mindre pengar att lägga på bostaden. En ökad reslust i och med upphävandet av covidrestriktioner lär också bortprioritera bostadsköp. Allt detta har en dämpande effekt på bostadsmarknaden.”

Läs även: Bostadspriserna fortsätter att stiga trots orosmoln