Experter: Så blir en framtid med ansiktsigenkänning – på gott och ont
Fokus
Experter: Så blir en framtid med ansiktsigenkänning – på gott och ont
Foto: Fredrik Sandberg/TT.
Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Bevakningskameror med ansiktsigenkänning blir allt fler runt om i världen. I Sverige begränsas användningen till viss del av lagen, men experter som Bulletin har talat med tror att tekniken kommer att spela en större roll i framtiden. Den kan användas för både goda och onda syften, menar en av experterna som vill lätta på lagen.

13 Mar 2021 05:00
Uppdaterad:
13 Mar 2021 14:01

Kamerabevakning på offentliga platser är ingen ovanlighet i vare sig demokratier eller diktaturer. Men nu blir även ansiktsigenkänning allt vanligare. 

I exempelvis Ryssland skannar övervakningskameror installerade i Moskvas tunnelbana förbipasserandes ansikten. I Kina finns i dag världens största nätverk av övervakningskameror, och ansiktsigenkänning används där i allt större utsträckning.

Joakim Söderström, vd för organisationen Säkerhetsbranschen sedan tre år tillbaka, har tidigare varit nationellt ansvarig för polisens kamerabevakning i Sverige. Under hans tid byggdes polisens allmänna kamerabevakningsförmåga upp i hela Sverige, från Öresundsbron i söder till Luleå i norr.

Joakim Söderström säger att den lagstiftning som Sverige har i dag genom GDPR sätter stopp för scenariot om ett totalitärt samhälle på hemmaplan.

– Det är tekniskt möjligt att aktivera ansiktsigenkänning på de flesta moderna kameror i dag. Men eftersom vi inte har en lagstiftning som tillåter det, så används inte den funktionen, berättar han.

Jacob Dexe, forskare på forskningsinstitutet Rise, har jobbat med integritetsfrågor i sju år. Han säger också att dagens lagstiftning hindrar Sverige från att anamma delar av utvecklingen med ansiktsigenkänning. Samtidigt utesluter han inte att tekniken kan användas mer i framtiden.

– Men det handlar till syvende och sist om hur man använder informationen som tekniken genererarJag kan tänka mig att svenska myndigheter kommer att använda det på ett annorlunda sätt än vad exempelvis ryska skulle göra. 

Vill lätta på reglerna

I höstas fick den svenska polisen tillstånd att använda ansiktsigenkänning i sitt utredningsarbete, och matcha bilder från offentliga och privata övervakningskameror med andra bilder från utredningsmaterialet och från det så kallade signalementregistret. Det är en process som enligt vissa har sina fördelar.

”Det gör att det går mycket snabbare att sålla och hitta i materialet. Det som tog veckor går på några dagar”, sa Peter Bergström, chef för informationsteknik på Nationellt forensiskt centrum, NFC, till tidningen Forskning och framsteg i höstas. 

I samma artikel nämns även att till exempel Storbritannien nu testar övervakningskameror som skannar ansikten på offentliga platser i realtid, och matchar dessa mot en databas med efterlysta personer. 

Joakim Söderström säger till Bulletin att Säkerhetsbranschen anser att Sverige borde lätta upp reglerna för användning av ansiktsigenkänning under särskilda förutsättningar.

Säkerhetsbranschen vill lätta upp reglerna för ansiktsigenkänning, säger vd:n Joakim Söderström.

– Tekniken ansiktsigenkänning ska betraktas som ett verktyg och kan precis som alla andra verktyg användas för både goda och onda syften. Den kan användas till att åsiktsregistrera och förfölja människor, men också, till exempel, till att söka efter försvunna personer eller upptäcka terrorister. 

Han säger att ansiktsigenkänning skulle göra det möjligt att leta efter bortsprungna barn, dementa äldre eller kidnappade människor. Även att identifiera människosmugglare vid gränsen. 

– Precis som man förut var restriktiv med att använda kamerabevakning så är det i dag väldigt restriktivt att använda ansiktsigenkänning. Den dörren är i praktiken stängd och det är något vi inom Säkerhetsbranschen vill ändra på.

Finns det en risk att de som stiftar lagarna i framtiden tillåter staten att ha befogenheter som tangerar det som du beskriver som ”onda syften”?

– All lagstiftning föregås av en lång och gedigen utredningsprocess. När man skriver en proposition skickas den ut på remiss så att relevanta aktörer får komma till tals. Sedan fattar en majoritet i riksdagen ett beslut. Så jag tror inte att det finns någon risk för att staten skulle införa den typen av totalitär användning av ansiktsigenkänning, säger Joakim Söderström.

Övertro på effektiviteten

I Sverige är nästan nio av tio personer positiva till bevakningskameror på offentliga platser, en uppfattning som har varit konstant sedan mitten av 00-talet. Jacob Dexe säger att det finns en övertro på bevakningskameror bland allmänheten. 

– Jag tror att det finns en generell övertro till hur effektiva de är. Men det verkar inte finnas någon konsensus i forskarvärlden kring kameraövervakningens generella effektivitet.

När det kommer till brottsbekämpning säger Jacob Dexe att bevakningskameror kan göra att brottsligheten bara flyttar från de områden som är bevakade till andra, mindre bevakade platser. Dessutom är tekniken inte så avancerad som man kan tro, utan den är beroende av att kameran bland annat har rätt vinkel och ljus.

– Den generella bilden som folk har är att det fungerar som i filmer och serier som CSI, där det finns kameror som kan täcka varje vinkel och som kan zooma in i all oändlighet. Det gör kanske bra tv, men det är inte så världen är konstruerad.

Jacob Dexe menar att polisen inte bör styras av vad folkopinionen tycker angående bevakningskameror, utan det som polisen bör ta hänsyn till är huruvida kamerorna verkligen är effektiva.

– Om folk tycker att det är positivt med övervakningskameror men dessa inte fungerar effektivt är det bara en chimär. Skulle de vara effektiva men folk skulle tycka att det var negativt med kameror ska man hålla sig ifrån det av andra anledningar, säger han.

”Göra hela värdegrundsarbetet”

Enligt en rapport från analys- och kommunikationsbyrån Insight Intelligence från 2020, är 57 procent av svenskarna positiva till att polisen använder sig av ansiktsigenkänning. Även 32 procent är positiva till att Systembolaget använder det för ålderskontroll.

Utgångspunkten för Insight Intelligences frågor i rapporten var dock att ansiktsigenkänningen görs på ett etiskt säkert sätt.

Joakim Söderström säger att en stor skillnad mellan en demokratisk stat och ett så kallat kontroll- eller övervakningssamhälle är att det finns en ”folklig förankring” bakom det som staten gör.

– När det inte finns folklig förankring i exempelvis polisens åtgärder har man definitivt passerat en gräns. All lag måste spegla sina egna medborgares allmänna rättsmedvetande.

Vilka tendenser anser du vara oroväckande när det kommer till övervakning? 

– Det är all typ av åsiktsregistrering och förföljelse, till exempel utifrån trosuppfattning, etnicitet eller sexuell läggning. Det är det som är oroande och det finns vissa länder som gör det. Men man får komma ihåg att ansiktsigenkänning bara är ett vapen i deras arsenal. Problemet är det demokratiska underskottet och brist på respekt för mänskliga rättigheter, inte tekniken i sig, säger Joakim Söderström.

Jacob Dexe säger att det inte finns någon exakt definition på vad ett kontrollsamhälle är. Därför kan han inte svara på hur stora ingrepp på den personliga integriteten ett demokratiskt land kan göra innan det riskerar att förvandlas till ett kontrollsamhälle. Däremot varnar han för vissa problem med dagens teknik.

– Det finns många säkerhetsaspekter att ta hänsyn till. Man måste exempelvis lagra informationen korrekt. Man måste se till att förutfattade meningar och diverse biases inte tar sig uttryck i den datamängd man samlar in.

– Det handlar om att man måste göra hela värdegrundsarbetet, säger han.

TEXT: Ana Cristina Hernández