Den europeiska elförsörjningen står inför allvarliga utmaningar. Enligt den senaste rapporten från ERAA, som är en del av det europeiska nätverket ENTSO-E, riskerar stora delar av Europas planerbara fossilkraft att bli olönsam före 2030. Detta sker samtidigt som den installerade kapaciteten för vind- och solkraft ökat från 200 till 363 gigawatt på fem år.

”Dessa förändringar sker i en aldrig tidigare skådad takt, och elsystemet måste snabbt anpassa sig till de nya utmaningarna”, skriver rapportförfattarna.

För att motverka effektbrist rekommenderar ERAA att EU-länderna bygger ut 50 gigawatt gaskraft. Men låga elpriser avskräcker investerare, och därför föreslår rapporten att stödet till kapacitetsmarknader stärks.

Läs också: Experten om elpriserna: ”Värre än jag trodde”

Gaskraft byggs ut – men inte i Sverige

Flera länder, däribland Tyskland, Polen och Italien, bygger redan ut gaskraft som en övergångslösning. Tyskland planerar exempelvis 20 gigawatt ny gaskraft genom ett nytt auktionssystem. Polen bygger två turbiner på 850 megawatt och Italien har godkänt flera anläggningar på Sardinien.

Sverige står däremot utan liknande initiativ. Svenska kraftnät konstaterar att effektbalansen i södra Sverige snabbt försämras. Under en normal vinter beräknas underskottet uppgå till 7 700 megawattimmar per timme – motsvarande produktionen från sju kärnkraftsreaktorer.

– Vi kan inte vänta på att ny kärnkraft kommer på plats. Det enda som står till buds är att bygga gasturbiner för att klara industrins behov, säger Magnus Genrup, professor i kraftteknik vid Lunds universitet till Tidningen Näringslivet.

Även Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, anser att ny gaskraft är nödvändig och föreslår att den kopplas till den befintliga gasinfrastrukturen på västkusten.

Sverige står utan reservkapacitet

Den svenska effektreserven – tidigare bestående av det oljeeldade Karlshamnsverket – upphörde i mars 2025. Orsaken är en EU-förordning som kräver ny utformning av kapacitetsmekanismer. Enligt Olle Berglund, elmarknadsutvecklare på Svenska kraftnät, pågår nu förhandlingar med EU-kommissionen om att införa en ny strategisk reserv.

– Vi väntar på ett statstödsgodkännande och att den nya förordningen ska godkännas av regeringen, säger han till Tidningen Näringslivet.

Berglund bekräftar att upphandlingen av ny reservkraft startar så fort regelverket är på plats. Men i dagsläget saknar Sverige alltså varje form av reservkapacitet för kalla vinterdagar.

Magnus Genrup understryker att det vore oansvarigt att inte inkludera Karlshamnsverket i en ny lösning:

– Det finns ju ingen annan tillgänglig kraft i södra Sverige om det skulle bli väldigt kallt och brist nästa vinter.

Läs också: Industritopp: Överenskommelse om kärnkraft krävs efter sommaren

Förslag om stöd via flaskhalsintäkter

Sydsvenska handelskammaren föreslår att Svenska kraftnät använder sina flaskhalsintäkter för att stimulera ny planerbar produktion. Dessa intäkter – som uppstår på grund av stora prisskillnader mellan elområden – uppgår i år till cirka 65 miljarder kronor.

Vice vd Per Tryding menar att en investerare skulle kunna få ett avtal som garanterar att elproduktionen från ett nytt kraftverk kommer att aktiveras för att minska överföringsproblem. Detta är enligt honom tillåtet enligt EU:s regelverk.

Tryding föreslår också att ny vind- eller solkraft bara får byggas om den kombineras med gaskraft, för att skapa en stabilare elförsörjning.