Fackföreningarna har problem med fallande medlemstal, rapporterar TT. Rekordfå arbetare är idag medlemmar. Det finns flera förklaringar som spelar in. Fler utlandsfödda är en, kostnaden för medlemskap en annan.

Samtidigt växer klyftan till tjänstemännens fackliga organiseringsgrad.

– Det är framför allt LO-grupper som har drabbats av att allt blivit dyrare. Vad kan man då avstå ifrån, jo medlemskap i facket kan vara en sådan kostnad, säger professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet och mångårig expert på facklig organisering.

Kjellberg går årligen igenom den fackliga organiseringen. 2022 föll organiseringen från 63 procent till 59, vilket är den lägsta siffran i modern tid.

En förklaring är utlandsfödda som blir allt fler på arbetsmarknaden, de utgör nu ungefär en tredjedel av andelen arbetare i Sverige.

– Utrikesfödda finns ofta i yrken med låga löner, säger Kjellberg och konstaterar att de jobbar i branscher där facket har en svagare ställning, som exempelvis i krogbranschen och taxibranschen. Han menar också att det finns en svagare facklig tradition utomlands.

Fackets paradox

Facket är oftast svagast där de otrygga jobben finns. Bland unga, timanställda eller deltidsanställda.

Facken har en hemläxa menar Kjellberg:

– Framför allt inte höja medlemsavgiften, kanske ha rabatter, bättre information, kanske främst till de många som har svårare med språket och ingen kunskap kring vad facket är för något, och att ha en representation på arbetsplatsen.

Tjänstemännen är oftare medlemmar

Även tjänstemännen faller men från högre nivåer – från 74 till 73 procent. Traditionellt har arbetare varit organiserade i högre grad men 2006 blev det lika många arbetare som tjänstemän.

Sedan dess har antalet arbetare sjunkit snabbare. Sverige har dock världens näst högsta andel som är medlemmar, 69 procent, med bara Island före oss.

Läs även: Fokus: Så tuktades en Argmagda