Klimataktivisten Greta Thunberg står åtalad för två fall av ohörsamhet mot ordningsmakten. Hon är sedan tidigare dömd två gånger för brottet, som har fängelse i straffskalan. – Det finns stort utrymme i brottsbalken för att skärpa påföljden om det uppenbart är lagtrots, säger advokaten och lokalpolitikern Henrik Sundström (M) till Bulletin.
Det nya åtalet väcktes den 15 april efter de uppmärksammade och återkommande riksdagsblockaderna i mars. Greta Thunberg lydde då inte polisens befallning om att flytta på sig medan hon och ett gäng andra klimataktivister blockerade ingången till Riksdagshuset.
Läs även: Här är polisens bilder från Gretagripandet
Två gånger tidigare har Greta Thunberg dömts för samma brott i Malmö tingsrätt. Faktumet att hon redan dömts för brottet påtalades i den andra domen från i höstas:
”Den gärning som Greta Ernman Thunberg nu döms för har i sig ett straffvärde som motiverar ett lågt bötesstraff. Vid påföljdsvalet bör det dock beaktas att Greta Ernman Thunberg samma dag i juli 2023 dömdes för en likadan gärning.
”Med hänsyn till det lagtrots som ligger i återfallet, som alltså skett bara timmar efter det att hon lagförts för samma typ av brott, skulle ett strängare straff än böter kunna övervägas. Tingsrätten anser dock att påföljden även denna gång kan stanna vid ett bötesstraff, men att bötesstraffet bör sättas högt.”
Påföljden för Greta Thunberg landade på 90 dagsböter. I den första domen, som meddelades i juli 2023, dömdes hon till 30 dagsböter.
Fängelse i straffskalan
För brottet ohörsamhet mot ordningsmakten finns också fängelse i straffskalan. Så här står det i 16 kap 3 § brottsbalken:
”Underlåter deltagare i folksamling som stör allmän ordning att efterkomma för ordningens upprätthållande meddelad befallning eller intränger han på område som blivit för sådant ändamål fridlyst eller avspärrat, dömes, om ej upplopp föreligger, för ohörsamhet mot ordningsmakten till böter eller fängelse i högst sex månader.”
– Det finns fängelse i straffskalan. Så rent teoretiskt skulle man kunna komma upp dit vid en återfallsskärpning, säger Henrik Sundström (M), advokat och lokalpolitiker i Uddevalla, till Bulletin.
Grund för häktning
Återfall i brott kan också utgöra grund för häktning, berättar Sundström. Detta om det anses nödvändigt för att undvika att personen begår samma brott igen.
– Det brukar man tillämpa på folk som är antingen missbrukare eller vanekriminella. Men det är inte så vanligt att man tillgriper det.
Han menar att det finns ett stort utrymme i brottsbalken att skärpa påföljden vid uppenbart lagtrots – att man struntar i sina tidigare domar och återfaller i samma brottsbanor.
– Det finns ett stort utrymme där att skärpa straffet i brottsbalken, och det är så det är tänkt också. Många domare gör det, men andra domare gör det inte, säger han.
Enligt honom spelar det framför allt roll om en återfallsförbrytare har fått en villkorlig dom. Det har emellertid inte Greta Thunberg fått i sina tidigare domar.
– Då brukar det vara svårt att undvika en frihetsberövande påföljd om man återfaller i samma typ av brott när du har fått en villkorlig dom.
Hänsyn ska tas till tidigare brott
I 29 kap (Om straffmätning och påföljdseftergift) 4 § brottsbalken står det att rätten ”i skärpande riktning” ska ”ta hänsyn till om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott, om inte förhållandet beaktas genom påföljdsvalet eller i tillräcklig utsträckning genom förverkande av villkorligt medgiven frihet.”
”Vid denna bedömning ska särskilt beaktas vilken omfattning den tidigare brottsligheten haft, vilken tid som förflutit mellan brotten samt om den tidigare och den nya brottsligheten är likartade eller brottsligheten i båda fallen är särskilt allvarlig.”
Huvudförhandling för den nya rättegången mot Greta Thunberg är bokad den 8 maj vid Stockholms tingsrätt. I stämningsansökan står det att hon förnekar brott.
Bulletin söker åklagaren för en kommentar.
Läs även: Här tillrättavisar rättens ordförande Greta Thunberg
