Efter straffskärpningar kommer platsbrist. En granskning av personer som dömts till fängelsestraff men inte suttit häktade tills straffet påbörjats visar att de i genomsnitt försätts på fri fot i 130 dagar. En tid som är alltför lång, enligt Kriminalvården.
I en granskning av Sveriges Radio Ekot avslöjas att allt fler fängelsedömda personer släpps på fri fot i väntan på att de ska avtjäna sitt fängelsestraff. Orsaken ska bland annat vara platsbristen i svenska fängelser.
Joakim Righammar, tillförordnad planeringschef för Kriminalvårdens anstalter, menar att det i princip är fullt på landets fängelser.
– Vi har fler klienter än vad vi har plats för. Vi ligger precis på gränsen hela tiden, säger Righammar till Ekot.
På fri fot i 130 dagar
Personer som inte sitter häktade efter att de dömts till fängelsestraff får i dag under en viss period försättas på fri fot sedan domen vunnit laga kraft. Orsaken ska vara att de dömda ska få tid att ordna praktiska saker.
En rad straffskärpningar de senaste åren har bidragit till platsbrist i svenska fängelser. Enligt Ekots granskning ska personer som dömds till fängelse och påbörjade sitt straff under 2019 och 2020 varit på fri fot i genomsnitt 130 dagar efter att domarna vunnit laga kraft. Antalet dagar är betydligt fler än vad Kriminalvården anser som rimligt.
– Jag kan egentligen bara konstatera att läget är väldigt tufft för Kriminalvården. Vi har en kraftökning och vi gör allt vi kan där vi bygger om, vi bygger till och vi bygger nytt, säger Righammar till Ekot.
Righammar förklarar att Kriminalvården i dag har en dialog med regeringen om vad som är orsaken till platsbristen, men han vill inte recensera den politiska nivån. I budgetunderlaget för 2020 skrev Kriminalvården dock att regeringen i samband med flera straffskärpningar genomgående bedömt kostnadsökningarna som marginella, osäkra eller att de inte kommer att få full effekt förrän efter en viss tid.
Justitieministern om platsbristen
Justitieminister Morgan Johansson (S) menar att platsbristen inte hade kunnat förutses i den omfattning som bristen påverkat Kriminalvården.
– Vi tänkte nog att det här nog kommer att få effekt, men vi tänkte aldrig att det skulle få den stora effekten. Det var nog få som kunde förutsäga, säger Johansson till Ekot.
Han menar att regeringen tog rätt beslut men att man kanske hade kunnat ta höjd för situationen man nu befinner sig i.
– Ja, men det är klart att i efterhand kan man ju då säga att den skrivningen kanske sett nu med facit i hand, där borde man kanske tagit höjd för något annat.
Läs även: Politisk majoritet: Vill ha separat undervisning för utvalda elever
