Facebook noscript imageFärre kvotflyktingar är helt rätt väg
Carolin Dahlman
Krönikörer
Färre kvotflyktingar är helt rätt väg
Vill ställa högre krav. Foto: Anders Wiklund/TT
Vill ställa högre krav. Foto: Anders Wiklund/TT

Sverige tar emot flest i världen i förhållande till sin befolkning. Dessutom ställer vi inte samma krav som andra länder. Nu är det dags att återgå till de nivåer som gällde innan 2015 och välja dem som har chans att bygga sig en framtid här.

KRÖNIKA. Regeringen vill öka antalet kvotflyktingar från 5 000 till 6 400 i år. Detta är helt fel väg om man på allvar vill kunna hantera integrationsproblematiken och få ordning och reda i migrationspolitiken. 

Moderaterna reagerade på generositeten och föreslog i stället en kraftig minskning till 1 900, vilket skulle vara en återgång till vad som gällde innan 2015. 

Det är bra och långt ifrån snålt. Det är bara 28 länder i världen som tar emot kvotflyktingar. Sverige är fjärde största mottagarland i absoluta tal, efter USA, Kanada och Tyskland. Om man räknar andel av befolkningen tar vi emot flest. Danmark tog 2019 emot 12 och Japan 19 personer, skrev DN

Ge dem som redan är här en chans innan vi tar emot fler. 

Dessutom ställer de flesta andra länder någon form av integrationskrav, på exempelvis språkkunskaper eller utbildningsnivå. ”Eftersom vi inte gör det får vi ofta de mest utsatta”, berättade Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard för mig. 

Hon hade bett Riksdagens utredningstjänst undersöka hur andra gör och den fann att Tyskland beaktar utbildning, yrkesutbildning, arbetslivserfarenhet, kunskaper i språket och ålder. I Finland bedöms bland annat utbildnings- och yrkesmässig bakgrund. För att få komma till Kanada måste man visa att man kan bli självförsörjande och kan etablera sig i landet inom tre till fem år. I Nederländerna bedöms vilja och förmåga till integration. 

Detta är självklart relevant, om man vill att de som kommer ska komma in i samhället och bli både stolta och självförsörjande.

Forskning visar tyvärr att det i snitt tar dubbelt så lång tid för kvotflyktingar att få jobb som för andra flyktingar. De har inte samma resurser och kontakter”, berättade Pieter Bevelander, professor i globala politiska studier vid Malmö universitet, för DN (5/1 -20). ”De som kommer hit och söker asyl är ofta yngre än kvotflyktingarna. De kan ha mer pengar, och en stark initiativkraft som hjälper dem att lyckas.” Han menade att det kommer att märkas ute i kommunerna att det blir fler kvotflyktingar. ”Man måste vara beredd på att integrationen blir svagare”.

Detta är ett allvarligt problem som kan belasta enskilda kommuners ekonomi svårt och förvärra en redan tuff situation. Det är därmed rimligt att lyssna till Moderaternas önskan att ställa krav på exempel viss läs- och skrivkunnighet och utbildningsnivå. Om andra länder gör så är det rätt att vi också har en liknande ordning. 

Om man vill hjälpa personer som har mycket låg utbildning eller till och med är analfabeter är det ofta vettigare att via biståndet bygga skolor i hemländerna än försöka få dem att passa in i ett land som vårt.

De som vill fortsätta med ett högt mottagande hävdar ofta att kvotflyktingar är de mest utsatta. Men det är en sanning med viss modifikation. 

2019 var 40 procent av kvotflyktingarna som kom hit visserligen syrier som flytt till länder i närområdet. Men kvotflyktingsystemet blir en allt viktigare insats för att förhindra att människor riskerar livet i sina försök att korsa Medelhavet, enligt Migrationsverket. ”En del av Sveriges uttagningar i Nordafrika kommer nu att ske längs den centrala Medelhavsrutten. Genom att göra vidarebosättning till ett alternativ under vägen genom Afrika eller Mellanöstern hoppas UNHCR kunna minska dessa olyckor.” 

Det betyder att det inte nödvändigtvis är människor som flytt från krig eller förtryck som prioriteras, utan de som varit starka nog att ta sig närmare Europa i förhoppning om att bygga ett bättre liv. 2020 var det tänkt att nästan lika många skulle komma hit från dessa länder som från Syrien.

Då asylrätten är det som ger hopp, och får människor att utsätta sig för extrem fara, bör vi hellre se över den än att ge plats åt ekonomiska flyktingar. 

Migrationspolitiken måste bli mer sansad, och då gäller det även att ha mod att se över systemet med kvotflyktingar. Migrationsminister Morgan Johansson (S) undrade på Twitter (19/2) om M i och med sitt utspel i frågan lämnat uppgörelsen från 2015 anpassat sig till SD. Men faktum är att det mer sannolikt inte har med Sverigedemokraterna att göra, utan om Sverige. 63 procent ville i en undersökning från SVT/Novus (6/7) ta emot färre asylsökande. Det är dags att lyssna på svenskarna. Ge dem som redan är här en chans innan vi tar emot fler. 

TEXT: CAROLIN DAHLMAN
Krönikör i Bulletin
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman 

Detta är en krönika i Bulletins nyhetsdel. De åsikter som framförs är skribentens egna. 

Carolin Dahlman

Carolin Dahlman är högerliberal krönikör. Hon har studerat fil kand i statskunskap och sociologi samt journalistik för akademiker vid Uppsala universitet. Hon har arbetat som politisk opinionsjournalist sedan 1997, senast som politisk redaktör för Kristianstadsbladet i sju år. Hon har skrivit böcker och rapporter för Timbro samt krönikor och debattartiklar för ett stort antal medier.

Stöd oberoende journalistik och prenumerera på Bulletin.

Sverige förtjänar det bästa!