– Jag tycker att det är rimligt att de som visar svensk film också ska vara med och bidra till den allmänna infrastrukturen, det vill säga talangutveckling och utbildning för filmarbetare, argumenterar Anna Croneman.

Flera länder har infört den så kallade Netflix-skatten, bland annat Frankrike och Danmark, vilket innebär att dansk film kommer att ha 20 procent mer i finansiering nästa år. I Danmark har man också ett statligt anslag till film på 163 kronor per capita, medan det i Sverige ligger på 62 kronor per capita.

Croneman hävdar att finansieringsfrågan är ”kolossalt viktig”. Hon pekar också på en risk i att tro strömningstjänsterna ska finansiera svensk film, eftersom de kan dra sig tillbaka.

Sågas

På X sågas idén vid fotknölarna av Moderaternas riksdagsledamot Stefan Olsson.

”En särskild skatt på Netflix och HBO? Svenska filminstitutet tycker att de har för lite pengar och att staten därför ska beskatta konkurrenterna och ge dem pengarna. Förslaget är bisarrt”, skriver Olsson.

Han radar upp tre skäl:

”För det första är det inte Netflix eller HBO:s fel att Svenska filminstitutet inte producerar film som publiken vill se. Det gör däremot Netflix. Serien ”En helt vanlig familj” har redan nu 29 miljoner timmars visning”, skriver Stefan Olsson som kallar kravet på straffbeskattning/punktbeskattning för avundsjuka.

”Det är inte ovanligt att företag som går dåligt kräver speciallösningar av staten som ska skydda dem mot konkurrens. Det gör att företagen bara blir ännu sämre. Det är vad som skulle hända med Filminstitutet också”, fortsätter han.

”För det tredje har vi som huvudregel att vi inte har öronmärkta skatter i Sverige. Tar staten in en skatt går den in i statsbudgeten som helhet. Därefter lägger regeringen en budget som riksdagen godkänner. Det går inte att spåra vilka pengar som har gått vilken väg i det systemet. Införs en Netflix-skatt kan de pengarna lika gärna gå till att köpa försvarsmateriel”, skriver Stefan Olsson som uppmanar Svenska Filminstitutet att äska mer pengar om man tycker det saknas.

Uppmanar till självreflektion

Han uppmanar också Svenska Filminstitutet till att idka självreflektion och undersöka om det är dålig kreativitet – och inte brist på Netflix-skatt – som gör att det inte görs bra svenska filmer.

Skatten har diskuterats i samband med regeringens filmutredning som ska vara klar i början av nästa år.

Det är Svenska Filminstitutets styrelse som utsett Anna Croneman till vd. Hon har tidigare varit programchef på SVT:s dramaavdelning.

I styrelsen – som utses av regeringen – sitter:

Gunilla von Platen, ordförande Entreprenör
Golnaz Hashemzadeh Bonde Skrev ökända ”Brandmannen från Boden”-texten i Dagens Nyheter)
Torbjörn Elensky författare
Gunilla Kindstrand kulturjournalist
Olof Lavesson Kommunikationschef Postkodlotteriet tidigare riksdagsledamot för Moderaterna
Tobias Nielsén Förlagschef på Volante
Nadi Tofighian forskare i filmvetenskap
Knut Weibull före detta överantikvarie på Riksantikvarieämbetet
Annika Wik vikariande universitetslektor