Svensk ekonomi växer betydligt mindre än väntat, enligt en ny prognos från regeringen. Dessutom blir arbetslösheten högre än vad regeringen tidigare såg framför sig. – Jag har använt ordet osäkerhet många gånger och osäkerheten blir tyvärr mer tilltagande och risksidan mer problematiskt, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Tillväxten i år stannar på 0,9 procent, enligt prognosen. Det kan jämföras med de 2,1 procent i tillväxt som regeringen räknade med i samband med prognosen som gjordes till vårändringsbudgeten.
– Det har hänt en del sen vår senaste prognos. Liberation day, amerikanska tullar som gått upp och ner. Dessutom har vi haft en väldig eskalering i Mellanöstern. Allt det här påverkar naturligtvis världsekonomin och de geopolitiska spänningar som finns får ju ekonomiska konsekvenser, säger Svantesson.
Hon nämner bland annat de amerikanska statsfinanserna som en osäkerhetsfaktor.
USA:s statsskuld skapar oro
I USA är ränteutgifterna är till och med högre än försvarsutgifterna. De har en enorm statsskuld som har ökat under de senaste 20 åren genom ofinansierade utgifter och skattesänkningar där ingen tagit ansvar för helheten. Det skapar oro såklart.
Arbetslösheten blir samtidigt något högre både i år och nästa år än vad regeringen tidigare framför sig, enligt den nya prognosen. Den toppar på 8,7 procent i år och sjunker tillbaka till 8,4 procent 2026. Det kan jämföras med 8,6 procent respektive 8,2 procent i senast föregående prognos.
Inflation och räntor justeras
Inflationsprognosen justeras också ned, till 2,4 procent i KPIF-inflation i år och 1,7 procent 2026. Där låg prognosen på 2,5 procent i år och 1,9 procent 2026 i vårprognosen.
När det gäller styrräntan räknar regeringen nu med att den sänks en gång till ned till 1,75 procent, men det sker först 2027. För 2026 ligger prognosen på en styrränta på 2,00 procent – det vill säga där den ligger sedan räntesänkningen förra veckan.
