Ny statistik från Finanspolisen visar att allt fler aktörer, det vill säga banker och andra verksamhetsutövare, blivit mer benägna om att rapportera misstänkt penningtvätt. Siffrorna, som summerats i myndighetens årsrapport för 2022, visar att aktörerna ökat sin rapportering från 37 528 fall till 45 113 fall, cirka 20 procent.

Sett till 2018 har siffrorna mer än fördubblats.

Orsaken ser ut att ligga i en ökning av antalet aktörer som har rapporteringsplikt, men även bero på att allt fler satsar på att förebygga och upptäcka penningtvätt i det finansiella systemet.

Samtidigt ser man även att allt fler har en ökad medvetenhet kring systematiken och funktionen kriminella använder sig av för att hantera brottsvinster.

Finanspolisen uppger samtidigt att man arbetar med att kunna delge information vidare till andra, exempelvis andra delar av Polismyndigheten. Informationens möjlighet att färdas kräver dock att rapporteringen av misstänkt penningtvätt, eller misstänkt finanisering av terrorism, genomförts på ett korrekt sätt.

Man har under 2022 därför förstärkt Finanspolisen med en grupp som arbetar med informations- och datakvalitet.

Kontanter fortsatt vanligast

Trots digitala betalningslösningar fortsätter kontanter att vara den viktigaste grundstenen i den kriminella ekonomin. Årsrapportens analys av hur penningtvätt sker i utsatta områden visar att den till största delen görs genom kontanter.

Därefter är det företag som används för att tvätta pengarna genom att placera kontanter med ursprung från brottsvinster via verksamheten och sedan vidare in i det finansiella systemet – detta med syftet att dölja pengarnas ursprung.

I ett pressmeddelande påpekar Finanspolisen att man fortsatt anser att banker och andra finansiella institut måste förbättra sin övervakning av företag för att såeldes upptäcka och förhindra att företagen används för penningtvätt. Företagen gör det nämligen möjligt för penningtvättandet att ske i större skala.

Skicka information vidare

Efter en lagändring i sekretesslagen får Finanspolisen delge information på förfrågan från andra brottsbekämpande myndigheter. Detta trots att brottsligheten inte alla gånger rör penningtvätt eller finansiering av terrorism – utan i stället andra allvarliga brott.

Informationen kan därmed bidra till att motverka organiserad brottslighet.

Finanspolisen har dessutom fått möjlighet till att ställa frågor till bankägda tjänster, exempelvis Swish och Bankgirot, vilket även det ökar förutsättningarna för att bearbeta och analysera penningtvätt och finansierin av terrorism.

Läs även: Professor: Svensk moralism ett problem för Natoansökan