Kustbevakningen meddelade tidigare i förmiddags att det finns två gasläckor inom den svenska ekonomiska zonen. Tidigare har media rapporterat om en läcka inom den svenska och två läckor inom den danska ekonomiska zonen.

– Det finns två utsläpp i svensk ekonomisk zon, ett större ovanför Nord Stream 1 och ett mindre vid Nord Stream 2. Två positioner har också rapporterats i dansk ekonomisk zon. Antalet observationer har hittills inte förändrats, rapporterar kustbevakningen på sin hemsida.

Kustbevakningen tillägger att avståndet mellan läckorna i den svenska zonen är en nautisk mil, vilket motsvarar ungefär 1,8 kilometer, och att kustbevakningens bärgnings- och räddningsfartyg KBV 003 Amfitrite befinner sig i området. Fartyget är utrustat för att kunna arbeta i kontaminerad miljö, inklusive vid gasutsläpp, och besättningen rapporterar att ”gasflödet som syns på ytan alltjämt är konstant”.

FOI varnade för sabotage 2007

Redan 2007, tre år före byggstarten för den första gasledningen, varnade experter i en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut FOI som beställdes av Försvarsdepartementet, att gasledningen som löper endast fem mil från Gotland var sårbar för attacker med sprängmedel, rapporterar Dagens Nyheter.

I rapporten stod bland annat alla läsa att ”Trots dess betongskal är ledningen ganska sårbar, och en dykare skulle räcka för att fästa en sprängladdning.”

För Svenska Dagbladet berättar dock Patrik Hulterström, före detta attackdykare och i dag doktorand på Försvarshögskolan, att det är troligare att man använt sig av en Remote Operated Vehicle, en fjärrstyrd undervattensfarkost, för att sätta laddningarna på plats, eftersom en insats med dykare skulle vara tekniskt mer komplicerad och riskabel för dykarna.

– Jag hade inte använt dykning i det här fallet, det blir komplicerat. Man behöver speciella blandgaser och dekompressionsstopp för att inte få dykarsjuka, säger han till tidningen.

Mycket potent växthusgas

Stora mängder metangas släpps nu via läckorna ut i atmosfären och metan är en mycket kraftfullare växthusgas än den koldioxid som vanligen diskuteras när det kommer till klimatfrågan. Enligt Naturskyddsföreningen bryts metan dock ner snabbare i atmosfären, men även räknat på 100 år blir dess påverkan 34 gånger så stor som för koldioxid.

Under tiden har metangasen från Nord Stream-läckorna redan gett utslag på olika mätstationer.

– Vi ser en ganska kraftig ökning av metangashalterna vid våra mätstationer. Normalt ligger nivåerna runt 2 000 ppb (parts per billion, miljarddelar) men nu har vi haft en topp på runt 2 400 ppb, säger Marko Scholze, naturgeografiforskare vid Lunds universitet, till Aktuell Hållbarhet.

Naturvårdsverket meddelar även tidningen att de aktuella utsläppen inte kommer att belasta Sveriges konto för klimatutsläpp, eftersom de utsläpp som räknas måste ske inom ett lands territorialgräns – och de ekonomiska zonerna räknas inte som en del av ett lands territorium.

Läs även: Expert: ”Glasklart att Ryssland ligger bakom attackerna mot Nord Stream”