Totalt sett är det 2 500 kameror som polisen ska få nästkommande år. Detta efter att man har utfört lagändringar vad gäller kameraövervakning. Tidigare var målet 1 600 kameror.

Enligt Strömmer innebär det en femdubbling av antalet kameror sedan regeringen tillträdde.

– Kamerabevakningen är ett effektivt verktyg mot gängen, säger Camilla Brodin på pressträffen.

Utreds i snabbspår

Flera av lagändringarna kommer att utredas i så kallade snabbspår på regeringskansliet för att få dem snabbare på plats. Det gäller bland annat ansiktsigenkänning med hjälp av AI-teknik samt automatiserad avläsning av registreringsskyltar.

Dessutom ska polisen få ökat utrymme att använda drönare för kameraövervakning samt tillgång till externa kameror från exempelvis Trafikverket.

– Någon har beskrivit det som att vi har många kameror längs våra vägar ägnade åt att påföra medborgarna skatt, men de får inte användas för att förhindra grov brottslighet. Det vill vi komma åt nu med det här reformgreppet, säger Gunnar Strömmer.

Syftet är att bistå polisen med mer teknisk bevisning.

– I ett läge när allt färre vågar prata med polisen är behovet av teknisk bevisning helt avgörande, säger justitieministern.

Jämför med Storbritannien

Martin Melin pekar på att en expanderad kameraövervakning har haft en god effekt i kampen mot brottsligheten i exempelvis Storbritannien. Han tror inte att folk kommer att ha problem med en ökad kameraövervakning utifrån ett integritetsperspektiv.

– Jag känner inte att folk är oroliga över att de blir filmade, däremot är folk oroliga över att deras grannes hus ska bli sprängt i bitar eller att de ska bli skjutna när de går och handlar. Det är folk oroliga över, och folk vill att det görs någonting, säger han.

Läs även: ”Bob” ska stoppa ung gängkriminalitet