Regeringen har tillsatt en utredning för att få bukt med det så kallade skuggsamhället och stärka återvändandearbetet. Bland annat ska preskriptionstiden vid avlägsnandebeslut ses över, vilket presenterades under en pressträff med Tidöpartierna den 30 augusti.

Exakt hur stort skuggsamhället är idag är svårt att svara på, då myndigheterna saknar information om personerna. Frågan om att bekämpa skuggsamhället är en punkt i Tidöavtalet.

– Det är ett viktigt steg i det paradigmskifte som regeringen nu genomför i migrationspolitiken, sa migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) på pressträffen.

Enligt Stenergard kan siffran över antalet illegala utlänningar i landet uppgå till uppemot 100 000 personer. Många av dessa är personer som fått ett avslag men ändå valt att stanna kvar, i hopp om att få en förnyad prövning av sina asylskäl.

Detta eftersom preskription inträder efter fyra år med nuvarande regler. Det innebär att många går under jorden och håller sig undan verkställighet – för att efter fyra år ansöka om asyl på nytt.

– En stor andel av de ärenden jag hanterar rör just preskriptionstiden och att personer som har uppehållit sig illegalt i Sverige vill lämna in en ny asylansökan. Detta bidrar till att skuggsamhället och utanförskapet bibehålls, säger Nima Rostami, flyktingadvokat, till Bulletin.

Borde avskaffas helt

Eftersom Sverige sedan 2013 erbjuder rätt till gratis skola och sjukvård till illegala utlänningar blir det enklare att stanna kvar illegalt i Sverige.

Regeringen har därför gett utredaren ett tilläggsdirektiv om att se över om preskriptionstiden ska förlängas, alternativt se över möjligheten att avlägsnandebeslut inte preskriberas alls.

– Det är mycket positivt om preskriptionstiden avskaffas helt. Men förmodligen förlängs den bara, säger Nima Rostami.

Vad innebär det här förslaget i direktivet?
– Barn och vuxna som vistas illegalt i Sverige är ju en effekt av preskriptionstiden. Anledningen att de här personerna stannar kvar i Sverige efter ett avslag är för att de vet att de kommer legaliseras efter fyra år igen. Om man tar bort den bortre tidsgränsen eller förlänger preskriptionstiden då blir det i längden ohållbart att stanna kvar i Sverige som illegal, säger Nima Rostami.

Enligt Nima Rostami utnyttjas många illegala i Sverige och exploateras som svart arbetskraft. De bor ofta trångt och står skrivna på svartkontrakt som de hyr tillsammans med flera andra personer. Risken finns att de hamnar i kriminalitet eller prostitution, men även att de hamnar på arbetsplatser med slavliknande arbetsförhållanden.

Utredaren kommer även att se över om man ska återinföra systemet med anmälningsplikt för offentlighetsanställda, vilket Bulletin rapporterat om. Om anställda inom skolan och vården kommer att undantas från anmälningsplikten återstår att se.

Uppdraget om anmälningsplikt ska redovisas senast 30 september 2024 och uppdraget om preskriptionstid ska redovisas senast den 31 januari 2024.

Läs även: Joakim Lamotte döms i förtalsmål – tvingas betala jättebelopp