I en mängd olika nyhetsartiklar, debattinlägg och som ämnen för konferenser talas det om klimatflyktingar i samma andetag som världens flyktingproblem diskuteras. Men när man undersöker vilka som är klimatflyktingar och hur många de är, finns färre uppgifter.
På globalportalen.org hävdas att vi kan få 250 miljoner klimatflyktingar 2050:
En kvarts miljard individer som tvingas ge upp sina hem för att de inte längre är i säkerhet. Översvämningar, torka och stormar leder till mindre matproduktion och ökad hunger samtidigt som miljontals hem kommer förstöras och blir obeboeliga.
Det är mycket, men ändå betydligt mindre än vad Svenska Dagbladet förutspådde för två år sedan, då de hävdade att en miljard människor kan bli klimatflyktingar.
Globalportalens uppgifter kommer från FN-organet UNHCR, medan Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) 2019 hävdade att antalet klimatflyktingar 2050 kommer att uppgå till 700 miljoner människor på grund av jordbruk, gruvbrytning, utsläpp och ”städer som växer sig allt större”. Vad det handlar om är alltså människor som kommer i kläm när världen blir alltmer industrialiserad, vilket självfallet innebär mänskliga tragedier. Men vad det inte handlar om är det som man nästan alltid schablonmässigt brukar ange att klimatflyktingar är, nämligen människor som tvingas fly ”på grund av klimatförändringar”.
De senaste årtiondena har en tydlig ökning kunnat iakttas när det gäller översvämningar, torkperioder och orkaner. Många sätter detta i samband med ett förändrat klimat och på lokal nivå innebär detta att människor tvingas fly från sina bostäder. Men världens stora flyktingkriser beror till allra största delen på politiska konflikter, vilket blir tydligt när man studerar de siffror som ofta presenteras under rubriker om klimatflyktingar.
Under rubriken ”Många klimatflyktingar kan aldrig återvända” presenterar TT en intervju med UNHCR:s rådgivare i klimatfrågor Andrew Harper, som nyligen besökte Stockholm. Harper är dock i intervjun positiv och talar om trädplanteringar för att förhindra översvämningar och bevattningssystem drivna av solpaneler. När det gäller antalet klimatflyktingar i världen presenterar texten siffror framtagna av IDMC i Genève, som är en del av norska Flyktinghjelpen. Samma siffror finns på Flyktinghjelpens norska hemsida.
Antalet internflyktingar, alltså flyktingar i sitt eget land, är i år större än någonsin, 71 miljoner. Tre fjärdedelar av dessa människor bor i bara tio av jordens länder: Syrien, Afghanistan, Demokratiska republiken Kongo, Ukraina, Colombia, Etiopien, Jemen, Nigeria, Somalia och Sudan. Alla är de länder som präglas av väpnade konflikter. Väderfenomenet La Niña, som innebär högre nederbörd än vanligt i Asien och torka i östra Afrika har helt klart bidragit till antalet flyktingar.
I södra Afrika uppgår antalet flyktingar till sexton miljoner, varav hälften beror på väpnade konflikter. Åtta miljoner flyktingar av andra skäl är också åtta miljoner tragedier, men om de kan återvända hem eller inte kan bara framtiden utvisa. Likaså om det skulle finnas en miljard klimatflyktingar om ett kvartssekel.
