Över fyrtio procent av företagen uppger att de utsatts för brott det senaste året. Det visar Svenskt Näringslivs nya Brottsbarometer, där förtroendet för polisen fortsätter vara lågt.
Utsattheten bland företag ligger kvar på en tydligt förhöjd nivå. I årets Brottsbarometer uppger fler än fyrtio procent att de drabbats av brott under det senaste året, rapporterar Svenskt Näringsliv.
Lena Nitz, jurist och expert på brottslighet mot företag, beskriver utvecklingen som allvarlig.
– Brottsligheten ligger kvar på höga nivåer samtidigt som förtroendet för polisens förmåga att hantera brotten är lågt, säger hon till Svenskt Näringsliv.
– Det påverkar tryggheten och gör det svårt att bryta utvecklingen.
Handelssektorn är mest utsatt, följd av besöksnäringen och byggbranschen. Hälften av företagen bedömer att brottsligheten i samhället kommer att öka.
– Företagen får betydande kostnader, både genom stölder och genom ökade utgifter för säkerhet. På sikt påverkas även viljan att investera och rekrytera, säger Nitz.
Når aldrig polisen
Rapporten visar också att många händelser aldrig når polisen. Omkring hälften av de företag som utsatts för brott väljer att inte anmäla.
– Många upplever att processen är krånglig och tidskrävande. Polisen behöver underlätta anmälningar och visa att brott mot företag tas på allvar, säger hon.
Svenskt Näringsliv lyfter att mängdbrott – stölder, bedrägerier och skadegörelse, allt oftare kopplas till organiserad brottslighet. Bedrägerier är den vanligaste brottstypen, följt av snatterier och olika typer av inbrott.
– Mängdbrotten drabbar företagen hårt och bidrar till att finansiera kriminella nätverk, säger Nitz.
Rapporten pekar även på att fler än var tionde företag riskerar otillåten påverkan i form av hot, press eller manipulation.
– Den typen av påverkan är svår att upptäcka och ännu svårare att skydda sig mot. Många saknar den beredskap som krävs, säger hon.
I anslutning till rapporten presenterar Svenskt Näringsliv 16 förslag riktade till regering, riksdag, polisen och kommunerna. Förslagen rör bland annat prioritering av mängdbrott, bättre samordning och mer detaljerad statistik.
– Företagen är ett fundament i samhällsekonomin. När brotten ligger på så här höga nivåer drabbas inte bara de enskilda verksamheterna utan även tillväxt och skatteintäkter, säger Nitz.
– Men utvecklingen går att vända. Vi vet vad som behöver göras och nu handlar det om att omsätta kunskapen i praktisk handling.
