Forskare i DN: Kommuner vill ta emot fler flyktingar
En majoritet av Sveriges kommuner ser positivt på flyktingmottagande och mer än var tredje vill ta emot fler nyanlända. Det hävdar två forskare vid Linköpings universitet som genomfört en enkätundersökning. Samtidigt riktar de skarp kritik mot regeringens återvandringspolitik.
Statsvetarprofessorn Peo Hansen och doktoranden Ellen Rahm presenterar i en debattartikel i Dagens Nyheter resultaten från vad de beskriver som en stor enkätundersökning riktad till samtliga Sveriges kommuner.
Svarsfrekvensen var nästan 60 procent, uppger forskarna, som menar att urvalet är representativt vad gäller kommuntyp och geografisk spridning.
Enligt Hansen och Rahm instämmer 82 procent av de svarande kommunerna i att flyktingmottagande bidrar positivt till deras utveckling. Endast två procent anser att det bidrar negativt, hävdar de.
Kommunerna går emot rikspolitiken
Forskarna menar att resultaten visar hur kommunerna tar avstånd från rikspolitikens inställning till migration.
”Till skillnad från hur det ofta låter från regering och riksdag ser åtskilliga kommunpolitiker inte flyktingar och arbetskraftsinvandrare som problem och bördor”, skriver Hansen och Rahm.
Över en tredjedel av kommunerna vill ta emot fler nyanlända, enligt undersökningen. Nästan var fjärde kommun har gått steget längre och formellt bett om ökat mottagande.
Hansen och Rahm pekar på att kommunerna motiverar sitt positiva synsätt med demografisk utveckling, kompetensförsörjning inom både offentlig och privat sektor, samt ekonomisk tillväxt.
Kritik mot återvandring
Forskarna går i debattartikeln även till angrepp mot regeringens återvandringspolitik. De lyfter även att ett hundratal kommuner under vintern sa nej till möte med regeringen om återvandringsfrågan.
”’Frivillig’ återvandring spär på rasismen och är en skymf mot alla de som riskerat sina liv för att fly förtryck och väpnad konflikt”, skriver Hansen och Rahm i Dagens Nyheter.
Enligt forskarna ser kommunpolitiker från både höger och vänster, från Jokkmokk i norr till Lund i söder, flyktingar och arbetskraftsinvandrare som uppskattade kommunmedborgare.
”I dag kämpar många kommuner med att parera regeringens många kontraproduktiva lagförslag och förändringar, som ofta saknar förankring i den verklighet som kommunerna verkar”, skriver de.
”Oumbärlig resurs”
Hansen och Rahm menar att migranter i många kommuner beskrivs som en oumbärlig resurs för svensk välfärd och näringsliv. Som exempel nämner forskarna vården, där mer än varannan vårdbiträde och omkring fyra av tio läkare är födda utomlands.
”Utan invandring skulle den svenska välfärden inte klara av sitt uppdrag”, skriver forskarna.
De hävdar att frågan inte verkar vara starkt politiserad på lokal nivå, utan snarare behandlas pragmatiskt. Forskarna citerar det moderata kommunalrådet i Lund som avböjt regeringens invit om återvandring med orden att man i Lund ”försöker lösa riktiga problem”.
Bulletin söker Peo Hansen och Ellen Rahm för kommentar.