Forskarna menar att förmögenhetsdebatten länge har byggt på en bristfällig bild. För att råda bot på det har de kopplat ihop register över fastigheter, aktier, pensioner, inkomster och skulder för hela befolkningen mellan 1999 och 2020. Underlaget är anonymiserat, rapporterar DN Debatt.

– Men: den relativa ojämlikheten har inte ökat. Tvärtom, skriver debattörerna.

Resultaten pekar i två riktningar samtidigt. Sverige har blivit ett betydligt rikare land. De samlade privata förmögenheterna har tredubblats sedan 1999, och antalet miljardärer mätt i kronor har blivit fem gånger fler. Även för en vanlig svensk har förmögenheten vuxit kraftigt, då personen mitt i fördelningen är fem gånger rikare än vid millennieskiftet.

Trots det har den relativa ojämlikheten inte ökat.

Den rikaste tiondelens andel av alla förmögenheter har krympt från drygt två tredjedelar till knappt sex tiondelar. Också det vanligaste samlade måttet på ojämlikhet har fallit.

Pensionerna jämnar ut

Förklaringen till att de här fynden kan stämma samtidigt ligger i skillnaden mellan kronor och andelar. Räknat i kronor har avståndet mellan mitten och toppen vuxit kraftigt. Räknat i andelar har skillnaden i stället minskat, eftersom hela samhället blivit rikare.

För att höra till den rikaste promillen krävs numera nästan hundra miljoner kronor mer än medianförmögenheten, mot omkring fyrtio miljoner vid millennieskiftet i dagens penningvärde. I relativa termer har gränsen sjunkit från ungefär hundrasextio gånger medianförmögenheten till runt åttio gånger.

Den största utjämnande kraften är enligt forskarna pensionskapitalet. Genom tjänstepensioner och fonderat sparande har vanliga löntagare fått ett brett indirekt ägande på aktiemarknaderna, som gynnats av årtiondenas börsuppgångar. Pensions och försäkringstillgångar utgör numera nästan hälften av hushållens finansiella tillgångar.

Åt motsatt håll drar ägandet i privata, onoterade företag. Det är ojämnt fördelat och utgör den dominerande tillgången i de allra största förmögenheterna. Värdeökningarna i näringslivet speglar enligt forskarna ofta framgångsrikt företagande, men innebär att de största vinsterna tillfaller en liten grupp.

I en internationell jämförelse, byggd på data från Luxembourg Wealth Study, framstår Sverige inte som ett extremfall. Förmögenheterna är jämnare fördelade än i USA och ligger i nivå med flera andra europeiska länder.

Med den nya databasen vill forskarna bidra till en mer nyanserad diskussion om hur tillväxt, ägande och jämlikhet hänger ihop.