Undermålig och senfärdig – coronakommissionens hårda ord om den svenska hanteringen av pandemin delas av forskare. Och hyllningen av vårdpersonal välkomnas.
– Det är sanningen, säger Farshid Jalalvand, forskare i klinisk mikrobiologi, Lunds universitiet.
Farshid Jalalvand stämmer in i stort i den hårda kritik som coronakommissionen riktar mot ansvariga för hanteringen av pandemin.
TT: Vilken är den viktigaste kritiken?
– Det är senfärdigheten i myndigheternas svar. De avfärdade testning och smittspårning. Under första vågen ansåg de att vi inte behövde testa för att samhällsspridningen var så pass stor. Under sensommaren 2020 behövde man trots allt testa. Utan att förklara varför man ändrade sig. Det tar rapporten upp som kritik, säger Farshid Jalalvand.
Läs även: Coronakommissionen: Sveriges hantering av pandemin ”senfärdig”
Det fick även konsekvenser för hanteringen, anser han.
– Vi visste inte hur stor spridningen var eller var vi skulle sätta in åtgärder. I skolor, på arbetsplatser, i hemmet, kollektivtrafiken eller i specifika områden eller yrkesgrupper. Det man såg var de som hamnade på sjukhus. De som inte var där hade man inte koll på.
Otydlig fördelning
Liksom coronakommissionen ser han förklaringar kring otydligheten i fördelningen av ansvaret mellan landets 21 regioner, regeringen och myndigheterna.
Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbund, instämmer i att styrningen av sjukvården är ett problem. Det vill hon att makthavarna tar med sig från coronakommissionens rapport för att vara bättre förberedda vid framtida kriser.
– Vi har tydligt lyft fram att vi ser att staten behöver ta ansvar för styrning av hälso- och sjukvården. Nu är det 21 olika system. Man har tidigare sagt att beredskapen i regionerna är för dålig. Bara fem månader tidigare hade vi materialbrist vid byte av en leverantör, säger hon.
Läkare tog ansvar
Coronakommissionen pekar ut personalen i vården som skälet till att omställningen trots problemen med styrningen klarade att ställa om och skala upp första vågen våren 2020.
Läs även: Per Gudmundson: 15 000 döda – men folkhälsonationalismen lever
– Man blir ändå stolt och glad att man så tydligt lyfts fram. Det visar vilket ansvar läkare klivit fram och tagit, samtidigt måste vi också säkra bättre förutsättningar för oss, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbund.
